Channa Bankier om konst på distans
LJ Records - litet bolag blev stort
Myrdal, Tallmo, Dahlström om boken och den digitala texten
Släktforskning stort på Internet
Lennie Norman - komiker med nätkontakt
Släktforskningen har länge stått resklar för att ta plats på Internet. För en hobby som finns och arbetar i jordens alla hörn och ständigt drar till sig nya aktiva kunde inget medium vara bättre.
- Hade inte Internet uppfunnits på annat håll, så är det fullt möjligt att släktforskarna hade skapat det! Det är som klippt och skuret för släktforskare. Särskilt eftersom vi håller på med skriftlig information och behöver komma i kontakt med andra som släktforskar.
Det säger Håkan Skogsjö, redaktör för Rötter som är något så unikt som världens enda dagstidning för släktforskare. Utgivare är Sveriges släktforskarförbund, med 30 000 medlemmar. Håkan Skogsjö, journalist och själv släktforskare under många år, har arbetat med Rötter på frilansbasis sedan starten 1996. Syftet är tredelat - att sprida kunskap, skapa kontakt och främja debatt.
Förutom nyheter inom ämnet ger Rötter ledning i allt från nybörjarkortkurser och litteratur till arkiv- och källmaterial. Från startsidan kan man även klicka sig vidare till närbesläktade regionala nättidningar som Dalarötter och Värmlandsrötter. Rötters diskussionsplats Anbytarforum, där man kommer i direkt kontakt med andra forskare, har blivit en riktig fullträff, berättar Håkan Skogsjö:
- Många diskussionslistor har svårt att engagera folk, men här kan det vara upp till 200 inlägg per dag. Det pågår en fantastisk aktivitet!
Släktforskningens resurser på nätet skapas av privatpersoner, föreningar, släktforskningssällskap, arkiv och bibliotek. Ambitionsnivån är hög. Anvisningar om arkiv och länkar, råd och hjälp för nybörjare, allmänna tips och upptäckter - allt tycks produceras med största omsorg och intresse.
Brinnande intresse
På de privata hemsidorna är det tydligt att uppgifterna kommer från människor som brinner för sin sak; man vill gärna dela med sig av sin egen historia, berätta varför man blev släktforskare och hur man gått tillväga för att leta upp sina förfäder. Men framförallt är Internet ett enkelt sätt att få kontakt med någon eller något som leder till nya upptäckter. Håkan Skogsjö beskriver släktforskarnas utbyte via nätet och e-post som en tillfällig kontakt. Det är alltså inte frågan om att enskilda forskare hittar varandra och bildar egna varaktiga nätverk kring en viss släkt eller ett visst ämne.
Men när kontakt uppstår kan man överraskas av uppgifter som man kanske annars aldrig hade stött på. Det kan släktforskaren och läkaren Olof Cronberg i Växjö ge många exempel på.
- Man ser att släktforskningens nätverk internationaliseras i allt högre grad. Det är roligt att hjälpa andra, även om det mer sällan ger resultat för egen del. Och ibland händer det att man får något mycket intressant från någon annan forskare!
Ett e-postmeddelande från en finsk släktforskare tipsade honom om en est som hade forskat om en person med namnet Buckau, en släkt i Stockholm som Olof Cronberg också forskar om. Med hjälp av de nya bitarna från Estland kunde han utvidga sitt eget pussel och bilden av släkten Buckau klarnade ytterligare, liksom en del av Stockholms stads historia. Det visade sig att Jacob Buckaus svärmor och hennes man hade startat ett nytt badhus på Drottninggatan på 1860-talet.
- Det råkade heta Rosenbad, säger Olof Cronberg förnöjt. Det är där Rosenbad ligger
i dag - det var alltså så det fick sitt namn. På detta sätt spinner släktforskarna historiens trådar och många av dem löper över enskilda släktforskares personliga hemsidor.
-En riktig kulturskatt, menar Olof Cronberg och nämner som exempel Annika och Lennart Lindqvists hemsida som bland annat listar tusentals ättlingar till Johannes Rudbeckius, biskop i Västerås som levde mellan 1581 och 1646.
Hur kan det då komma sig att just släktforskarna så snabbt lärt sig att använda Internet? Olof Cronberg ser en del av förklaringen i släktforskarnas inställning.
- För många är Internet målet, men för släktforskarna är det bara mediet, förklarar han. De är så intresserade av att få ut sin forskning och hitta material inom sina områden - det är det viktigaste, inte att glänsa med effekter och klickbara figurer.
Omkring 1995-96 hade en av hundra släktforskare tillgång till nätet, i dag är det knappast någon som inte har det.
- Det har skett en fantastisk utveckling!
Målmedveten satsning
Klart är att Internets framgångar inom släktforskningen knappast har kunnat ske utan en målmedveten satsning. Redan på ett tidigt stadium fanns det släktforskare som förstod att datorn kunde bli ett användbart redskap för att lagra och strukturera information. En avgörande roll i utvecklingen kan sannolikt tillskrivas DIS, som är världens första förening för datorhjälp i släktforskningen, stationerad i Linköping. Sedan starten 1980 har medlemmarna erbjudits datoriserade verktyg och metoder för släktforskning.
Under 90-talet har DIS och Sveriges släktforskarförbund även sammanställt Sveriges släktforskarförteckning som är öppen för vem som helst att söka i.
- Den är uppbyggd på släkter och orter som folk forskar om, men på en mer begränsad nivå, förklarar Olof Cronberg. Den omfattar ca. 4000 släktforskare och 50.000 forskningsområden.
Det finns också många register och förteckningar som har upprättats av enskilda släktforskare. Dessutom kan alltid bibliotek och arkiv vara behjälpliga, även om Internet ofta är snabbare.
De webbplatser som nämns här, och mycket annat, finner du bland Kulturnät Sveriges släktforskningslänkar
