3 Andra uppdrag och studier om IT

Regeringen beslutade den 6 juni 1996 att koncentrera och förnya IT-kommissionens uppdrag. De övergripande uppgifterna enligt tidigare direktiv ligger fast, men uppgifterna som följer av regeringens IT-proposition^[1] tillkommer. Det rör sig om att följa utvecklingen av IT-användningen inom utbildningsväsendet och att ta initiativ till att bilda ett rättsligt observatorium som bl.a. skall identifiera och uppmärksamma rättsliga problem för utvecklingen av IT samt föreslå förändringar av lagstiftningen som underlättar användningen av informationsteknik. IT-kommissionen skall också följa utvecklingen vad gäller statens informationsförsörjning samt bistå regeringen i dess arbete med att organisera ett mer samordnat ansvar för och utveckla en strategi på IT-säkerhetsområdet.

IT-kommissionen skall inrikta sitt fortsatta arbete på frågor som berör IT-användningens möjligheter att bidra till ökad tillväxt och sysselsättning. Vidare skall kommissionen fokusera på ökad tillgänglighet till informationsteknik samt konsekvenserna av och framtidsscenarion för utvecklingen av den i samhället alltmer integrerade informationstekniken.

Kommissionen skall lämna en delredovisning senast den 31 mars 1997 samt en slutrapport den 31 maj 1998.

3.1.3 SESAM-projektet

Våren 1995 beslutade riksdagen att avsätta 235 miljoner kronor som en engångsinsats för sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet. Avsikten var att medlen skulle användas för att hjälpa i första hand museerna att komma ikapp med registrering, dokumentering, gallring, konservering och magasinering av sina föremålssamlingar.

En projektgrupp bildades i mars 1995 för att formulera projektplan och handlingsprogram för verksamheten. I rapporten SESAM - öppna museisamlingarna som lades fram i juni 1995 sägs bl.a. att en nationellt distribuerad databas, i flera delar tillgänglig via Internet, bör byggas upp för att skapa tillgänglighet till information från museer och arkiv.

Pengarna som avsattes för SESAM-projektet är nu fördelade på 69 olika kulturinstitutioner, varav största delen har gått till statliga eller statsunderstödda museer. Regeringen avser att följa och utvärdera SESAM-projektet som kommer att pågå fram till 31 december 1998.

3.1.4 Ungdomens IT-råd

Regeringen tillsatte i januari 1995 den i särklass yngsta statliga kommittén Ungdomens IT-råd med fem ledamöter i åldern 13 till 26 år. Rådet skall samla och förmedla kunskap om hur barn och ungdomar kan utnyttja modern informationsteknik i skolan, på fritiden och inför arbetslivet. I delbetänkandet (SOU 1996:32) Möss och människor redovisas goda exempel på användning av informationsteknik bland barn och ungdomar.

I december 1996 presenterade Ungdomens IT-råd sitt slutbetänkande Mega-byte (SOU 1996:181). Betänkandet innehåller visioner om framtidens samhälle och ger förslag till ny politik i fråga om samhällets utveckling, arbetsmarknad och företagande samt utbildning.

Den 19 december beslutade dock regeringen att ge Ungdomens IT-råd förlängt förordnande till den 15 december 1997 då ett nytt slutbetänkande skall presenteras. I tilläggsdirektivet^[2] står att arbetet skall fullföljas med tyngdpunkt på framtidsvisioner, jämlikhet och goda exempel på IT-användning. Ungdomens IT-råd skall även bygga upp en kunskaps- och erfarenhetsdatabas om IT-projekt och IT-satsningar.

3.1.5 Toppledarforum

Våren 1994 tog Finansdepartementet initiativ till ett arbetsprogram för förnyelse och effektivisering av offentlig verksamhet genom ökad användning av IT. Den informella samverkansgruppen Toppledarforum bildades och består av ett tiotal generaldirektörer vid informationsintensiva myndigheter samt cheferna för Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Till samverkansgruppen är knutet ett s.k. programråd för planering och beredning av olika frågor.

Toppledarforums arbetsprogram är indelat i tre delområden: informationsförsörjning i offentlig förvaltning, informatikplattformar samt verksamhetsförnyelse med hjälp av IT.

Toppledarforums verksamhet bedrivs i projekt som normalt genomförs av personer hämtade från de organisationer som är representerade i samverkansgruppen eller programrådet. En central uppgift är att genom rekommendationer etablera standarder för att främja en enhetlig utformning av infrastrukturen.

Exempel på Toppledarforums projekt

Projekten trycker och distribuerar sina rapporter som en del i Toppledarforums publikationsserie. Bland projekten hittills kan nämnas:

 En utredning om vilka spelregler som behövs för en effektiv informationsförsörjning inom offentlig förvaltning. Projektet PROSIT (Policy och Riktlinjer för den Offentliga Sektorns IT-användning) lämnade flera åtgärdsförslag. Två av dessa har lett till särskilda utredningar, dels om prispolitik för informationstjänster^[3], dels en studie över användningen av s.k. grunddatabaser^[4].
 En kartläggning av de rättsliga hindren för en rationell IT-användning i offentlig förvaltning samt förslag till förändrade lagar och regler. Projektet presenterade sina slutsatser i den s.k. LEXIT-rapporten i januari 1995.
 En förstudie om de tekniska förutsättningarna för informationsutbyte inom i första hand den offentliga förvaltningen. Resultatet av huvudstudien Gemensamma IT-plattformar för informationsutbyte presenterades i juni 1996 med förslag till rekommendationer, gemensamma normer och standarder inom förvaltningen. Toppledarforums medlemmar kommer att tillämpa rekommendationerna inom sina myndigheter.
 Offentliga organisationers Internet-sidor. Projektet har utarbetat ett förslag till hur Internet kan användas som en kanal för spridning av samhällsinformation. I rapporten Det offentliga Sverige på Internet presenteras bl.a. ett förslag till en gemensam ingångssida för medborgare, företag och förvaltning som söker förvaltningsspecifik information på Internet. Rapporten föreslår också vissa grundläggande kvalitetskrav för förvaltningens Internet-sidor.^[5]
 En utredning av förutsättningarna för att införa elektronisk upphandling för den offentliga sektorn. I förstudien Elektronisk handel för kommuner, landsting och stat konstateras att elektronisk handel kan ge stora rationaliseringsvinster för såväl förvaltning som leverantörer. Projektets målsättning är därför att 95 % av upphandlingen av alla frekventa varor och tjänster inom offentlig sektor skall ske elektroniskt före sekelskiftet.
 Varje kontor inom den offentliga förvaltningen skall vara nåbart med e-post under 1996. Projektet Elektronisk post & katalog arbetar med kartläggning och standardisering av teknik för e-post och utveckling av gemensamma adresskataloger samt med att ge förslag till regler och rutiner för e-postanvändningen.
 Säkrare IT i offentlig sektor är ett förslag som innebär att användningen av personliga smarta kort för tjänstebruk införs som en gemensam IT-säkerhetslösning för hela den offentliga sektorn och i samhället i övrigt. Förslaget är ute på remiss t.o.m. 5 mars 1997.

3.1.6 Mediekommittén

Regeringen tillsatte i september 1994 en kommitté för att utreda tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämplighet på nya medier som används vid förmedling av yttranden och annan information till allmänheten.^[6] Mot bakgrund av den analysen skall kommittén undersöka frågan om ett grundlagsskydd för moderna medier som nu inte har ett sådant skydd. Syftet med översynen är inte att förändra offentlighetsprincipen utan att överväga hur den skall kunna tillämpas under nya tekniska förutsättningar. Lagstiftningen måste vara anpassad till dagens förhållanden, och om möjligt även till framtidens. Den skall utformas så oberoende av tekniska begrepp och termer som möjligt.

Kommittén skall också analysera förhållandet mellan tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser om beslag och konfiskering å ena sidan och offentlighetsprincipen å den andra.

Kommittén kommer att föreslå de lagändringar som den finner motiverade och ha avslutat sitt arbete under mars 1997.

3.1.7 Datalagskommittén

Regeringen beslöt den 15 juni 1995 att tillkalla en kommitté^[7] med uppgift att analysera på vilket sätt EU:s direktiv om skydd för personuppgifter skall införlivas i svensk lagstiftning. Kommittén skall även lägga fram förslag till en ny lag på området. Fram till den 31 mars 1997 kommer Datalagskommittén därför att utreda datalagens nuvarande form och föreslå genomgripande förändringar för att anpassa lagen till utvecklingen på området. Datalagen skall därigenom också göras förenlig med EU:s direktiv om skydd för personuppgifter. Direktivets syfte är att göra ett fritt flöde av personuppgifter möjligt inom EU.

Datalagskommittén har även fått i uppgift att föreslå de ändringar som behöver göras i tryckfrihetsförordningen för att anpassa bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet till den nya tekniken och den nya terminologin på området.

3.1.8 Internet-utredningen

Regeringen har tillsatt en särskild kommitté som skall föreslå åtgärder som kan främja användning av distansmetoder inom utbildningen.^[9] Kommitténs huvuduppgift är att föreslå en strategi som långsiktigt främjar utvecklingen av de möjligheter till distansutbildning som IT erbjuder. Distansutbildningskommitténs förslag skall bl.a. grunda sig på erfarenheter från ett antal distansutbildningsprojekt. Projekten skall ge ny kunskap och nya erfarenheter av distansutbildning, samt prova nya läromedel och pedagogiska metoder som lämpar sig för distansutbildning. Kommittén har delat ut 85 miljoner kronor till 101 olika projekt vid universitet, skolor, studieförbund och företag.

Distansutbildningskommittén skall även analysera hur radio och tv kan utnyttjas i bildningens tjänst och presenterade ett delbetänkande^[10] i ämnet hösten 1995.

Kommittén fick i mars 1996 tilläggsdirektiv^[11] för att lägga fram förslag om vilken roll Sveriges Utbildningsradio skall spela inom utbildnings- och folkbildningsområdet. Uppdraget skall redovisas före utgången av oktober 1997.

Distansutbildningskommitténs slutbetänkande skall presenteras i maj 1998.

3.1.11 Översyn av pliktexemplarslagen

Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en förutsättningslös översyn av pliktexemplarslagen.^[12] Enligt pliktexemplarslagen skall dokument - böcker, tidningar, trycksaker och skivor - lämnas till vissa bibliotek och arkiv för att bevaras och finnas tillgängliga för forskning. Redan i dag omfattas också elektroniska dokument i fix form, t.ex. cd-rom-skivor och disketter, av lagen. Däremot omfattas inte dokument som lagras digitalt i datanät, vilket skall ses mot bakgrund av att allt fler dokument som t.ex. vetenskapliga uppsatser och tidningar enbart lagras i digital form. Utredaren skall undersöka om leveransplikten kan utökas, och hur den i så fall skall utformas. Uppdraget skall vara färdigt den 1 september 1998.

3.1.12 Elektroniska pengar

Regeringen har en tillsatt en särskild utredare som skall analysera de rättsliga frågor som uppkommer vid användning av elektroniska pengar samt utreda behovet av ändrade lagar och regler på området.^[13]

Utredaren skall kartlägga hur e-pengar, i form av smarta kort (dvs. kontantkort) och betalningssystem via datornät som t.ex. Internet, utnyttjas.

Utredaren skall även utreda vilka som skall få utfärda e-pengar och föreslå eventuella åtgärder för att motverka att sådana skall utnyttjas i ekonomisk brottslighet, t.ex. vid penningtvätt. Dessutom skall utredas vilken rättslig status e-pengar har. Utredarens uppdrag skall vara slutfört före utgången av år 1997.

3.2  Propositioner som rör IT

Regeringen har under det gångna året presenterat ett antal propositioner som berör IT/kultur-området. Vi redovisar här kortfattat några av de förslag som kan komma att få betydelse för ett svenskt kulturnät.

3.2.1 IT-propositionen

Regeringen lade i mars 1996 fram en proposition med förslag till åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. I propositionen föreslås mål för en övergripande nationell IT-strategi, ett handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik samt vilka statliga uppgifter som bör prioriteras.

Regeringen vill genom propositionen främja tillväxt och sysselsättning samt värna grundläggande samhällsmål som demokrati och rättvisa genom målsättningen att alla medborgare skall kunna dra nytta av informationsteknikens möjligheter.

Regeringen anser att det grundläggande arbetet med att skapa en öppen marknad för telekommunikationstjänster samt att bygga ut den fysiska infrastrukturen redan är genomfört i Sverige. Därför gäller det nu framför allt att stimulera användningen  av den nya tekniken.

Staten föreslås prioritera insatser på tre områden de närmaste åren:

 Rättsordningen  skall kunna hantera tekniska förändringar och målet är att genomföra författningsändringar inom prioriterade rättsområden inom tre år. Effektiva former för att rättsligt kontinuerligt följa upp den snabba utvecklingen på IT-området skall också skapas.
 Kunskaper om IT och dess användningsmöjligheter skall föras in på alla nivåer i utbildningsväsendet   inom tre år.
 En väl fungerande infrastruktur för samhällets informationsförsörjning  skall utformas för att ge hög tillgänglighet till basinformation. Informationsförsörjningen innefattar såväl fysiska nätverk som innehållet i och regelverket kring gemensamma informationssystem.

IT och kulturpolitiken

I IT-propositionen sägs att IT öppnar helt nya perspektiv för museernas och arkivens möjligheter. Museerna och arkivmyndigheterna bör därför ta aktiv del i utvecklingen av multimedier, digitaliseringssystem och telekommunikation.

Regeringen anser också att ett snabbt införande av digital marksänd TV-teknik i Sverige kan öka yttrandefriheten och mångfalden samt motverka privat och offentlig maktkoncentration. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet har enats om riktlinjer som underlättar beslut om snabbt införande av digitala TV-sändningar i marknätet, om åtgärder för att stärka och förtydliga public service-verksamheten samt om insatser för att säkra framtida svensk TV-produktion med kultur och kvalitet.

Propositionens behandling

Riksdagens trafikutskott har behandlat IT-propositionen. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till mål och prioriterade uppgifter för en nationell IT-strategi och poängterade vikten av att det redovisade handlingsprogrammet genomförs snabbt och effektivt. För att stärka den parlamentariska förankringen ansåg utskottet att regeringen årligen bör återkomma till riksdagen med en skrivelse som redovisar utvecklingen på IT-området.

Utskottet framhöll vikten av att informationstekniken används i sådana former att samhällsutvecklingen främjas och att risker för regionala obalanser, försämrat integritetsskydd, ökad sårbarhet och kunskapsmässiga skillnader mellan olika grupper i samhället motverkas. Utskottet ville också att säkerhets- och sårbarhetsfrågor inom IT-användningen uppmärksammas tydligare och att regeringen utarbetar en strategi för det arbetet.

Riksdagen beslutade den 4 juni 1996 i enlighet med Trafikutskottets betänkande att anta regeringens förslag till mål för en nationell IT-strategi samt att godkänna regeringens förslag till prioriterade statliga uppgifter när det gäller att främja IT-användningen.

3.2.2 Kulturpropositionen

Regeringen tillsatte 1993 en parlamentarisk utredning som antog namnet Kulturutredningen. Den hade främst till uppgift att utvärdera kulturpolitikens inriktning med utgångspunkt i 1974 års kulturpolitiska mål. Utredningen fick också i uppdrag att göra en samlad bedömning av vilka krav och utmaningar kulturpolitiken har att möta på längre sikt, och att lämna förslag om mål för kulturpolitiken och åtgärder för att främja kulturlivet. Utredningens slutbetänkande överlämnades i augusti 1995 till regeringen och har sedan remissbehandlats. Detta material har utgjort ett av underlagen vid framtagandet av 1996 års kulturproposition (1996/97:3).

Riksdagsbeslutet^[14] som inte var helt i enlighet med propositionens förslag, fastslår att målen för den statliga kulturpolitiken skall vara:

 att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den,
 att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande,
 att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar,
 att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället,
 att bevara och bruka kulturarvet,
 att främja bildningssträvanden,
 att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet.

Med dessa formuleringar förändras de kulturpolitiska målen något jämfört med de mål som slogs fast i 1974 års mål för den statliga kulturpolitiken, men huvudinriktningen är densamma. Propositionen fokuserar som tidigare på yttrandefrihet, kulturell jämlikhet och mångfald. Regeringen lägger ökad tonvikt vid litteraturen och läsfrämjandet - bl.a. föreslås en bibliotekslag - samt vid att förbättra konstnärernas villkor. Samtliga dessa förslag har antagits av riksdagen, bibliotekslagen dock med vissa ändringar.

Kultur och IT

Den bibliotekslag som riksdagen antagit syftar bl.a. till att garantera avgiftsfria boklån. Bestämmelsen om avgiftsfrihet tar endast sikte på litteratur, vilket innebär att informationssökning i databaser m.m. inte regleras i lagen. Många av remissinstanserna till Kulturutredningen har synpunkter på detta och anser att avgiftsfriheten också bör omfatta utnyttjandet av medier och informationstjänster på biblioteken. De menar att en begränsning till enbart litteratur bygger på ett föråldrat synsätt. I frågan om avgiftsfrihet för informationsteknik på biblioteken avvaktar regeringen slutbetänkandet från utredningen Kulturnät Sverige.^[15]

När det gäller IT inom museerna hänvisar propositionen till Kulturnät Sveriges delbetänkande, Inför ett svenskt kulturnät - IT och framtiden inom kulturområdet (SOU 1996:110), i vilket det konstateras att en övergripande IT-strategi för museiområdet behövs.

3.2.3 Forskningspropositionen

I Forskningspropositionen, som antogs av riksdagen den 11 december 1996, presenterades regeringens forskningspolitik för åren 1997-1999.^[16] Omfattningen av forskningsinsatserna beslöts vara lika stor som hittills. De nya forskningspolitiska målen innebär bl.a. att:

 övergripande forskningspolitiska beslut skall fattas av statsmakterna medan organ med sakkunskap inom berörda områden beslutar om verksamheten och den närmare medelsfördelningen,^[17]
 en särskild samverkansgrupp inrättas för att främja tvärvetenskap och jämställdhet,
 ett sammanhållet tvärvetenskapligt program för forskning om kulturarv och olika kulturområden skall byggas upp med förbättrad forskningsinformation och nyttiggörande av forskningsresultat,
 biblioteksdatabassystemet LIBRIS skall utvecklas till en nationell och allmän informationsresurs.^[18] Det svenska universitets- och högskoleväsendets gemensamma datanät, SUNET, bör enligt regeringen även omfatta åtminstone ett folkbibliotek per kommun samt statliga och statsunderstödda museer.^[19]

Som riktlinjer anges också bl.a. att:

 internationella utvärderingar bör göras inom alla forskningsområden med statlig finansiering. Samtliga forskningsfinansiärer och forskare måste i ökad utsträckning bedöma relevansen i den forskning som bedrivs. I detta syfte avser regeringen att ändra i instruktioner och föreskrifter,
 forskarna bör ta ansvar i forskningsetiska frågor,^[20]
 ett närmande sker mellan forskningen och övriga samhällssektorer,
 forskningen inkluderar alla samhällsområden och bidrar till utvecklingen inom dessa områden,
 samverkan mellan myndigheterna förstärks inom vissa särskilda områden, t.ex. forskning inom informationsteknik.

I budgetpropositionen för år 1997 föreslogs också en ändring i högskolelagen (1992:1434) för att tydliggöra högskolornas uppgift att samverka med det omgivande samhället. Regeringen anser att högskolan har ett ansvar när det gäller stöd till forskare i frågor som rör samverkan med det omgivande samhället. Alla universitet och högskolor bör därför enligt regeringen förfoga över vissa egna resurser för forskning. Därigenom förbättras förutsättningarna för att den långsiktiga kunskapsutvecklingen och samverkan med det regionala arbetslivet kan fortsätta att öka.

För att stärka sambandet mellan utbildning och forskning tilldelas de mindre och medelstora högskolorna fasta och ökade forskningsresurser, eftersom en utbyggnad av forskningsresurserna vid dessa högskolor enligt regeringen bidrar till att stärka detta samband.

3.3 Informationsnätverk

Flera projekt pågår för att skapa informationsnätverk inom olika samhällsområden. Intresset för och behovet av gemensamma nätverk tycks öka. I detta avsnitt redovisas Internet-baserade informationsprojekt som Kulturnät Sverige bör samråda och eventuellt också samarbeta med.

3.3.1 Det offentliga Sverige på Internet

Toppledarforum^[21] startade i november 1995 projektet World Wide Web för offentlig information.  Statistiska centralbyrån var ansvarig för projektet och representanter för stat, landsting och kommuner deltog.

Projektet resulterade i en rapport och en handbok, som presenterades i september 1996, under rubriken Det offentliga Sverige på Internet. Handboken ger råd och rekommendationer för publicering av information på Internet till såväl tekniker som informatörer inom offentlig förvaltning.^[22]

I rapporten föreslås bl.a.:

 att offentlig sektor etablerar en gemensam ingångssida "Det offentliga Sverige" på Internet,
 att ett sekretariat snarast inrättas för att bl.a. etablera, underhålla och vidare utveckla ingångsidan till Det offentliga Sverige,
 att grundläggande kvalitetskrav skall gälla för den enskilda förvaltningen för att bli länkad från Det offentliga Sverige och att Toppledarforums medlemmar förklarar sig beredda att tillämpa dessa grundläggande kvalitetskrav,
 att Statskontoret får i uppdrag att utvärdera och teckna ramavtal gällande olika Internet-tjänster och -produktioner,
 att Samhällsguiden snarast blir tillgänglig på Internet,
 att Stiftelsen Invandrartidningen får i uppdrag att publicera övergripande samhällsinformation på "lätt svenska" via Internet.

Flera av dessa förslag har eller håller nu på att genomföras. Ett sekretariat har inrättats för att under de närmaste två åren genomföra projektet "Det offentliga Sverige på Internet". Sekretariatet består av tre personer från Svenska kommunförbundet, Information Rosenbad respektive Landstingsförbundet.

3.3.2 Svenska miljönätet

Regeringen gav Miljövårdsberedningen^[23] i uppdrag att utarbeta ett förslag till samlad strategi för användning av IT inom miljöområdet.^[24] Miljövårdsberedningen presenterade sitt förslag sommaren 1996.^[25] Förslaget innebär bl.a. att ett svenskt miljönät skall skapas på Internet.

Det Svenska miljönätet skall göra det enklare att snabbt finna information om miljö i Sverige. Enligt förslaget skall Miljönätet innehålla fyra delar:

 en katalog med länkar till www-sidor med miljöinformation av intresse för svenskt miljöarbete,
 en sökfunktion och en databas som innehåller allt som publicerats digitalt om svensk miljö,
 elektroniska konferenser om miljö och miljöarbete, samt
 en katalog med e-postadresser till alla som arbetar med miljövård i någon form.

Naturvårdsverket skall enligt budgetpropositionen för 1997 avsätta pengar för att bygga upp ett svenskt miljödatanät. Naturvårdsverket har redan under hösten 1996 påbörjat en förstudie om hur ett svenskt miljödatanät bör organiseras.

3.3.3 Forskningsinformationssystem

Regeringen har uppdragit åt Högskoleverket att i samråd med Forskningsrådsnämnden m.fl. utarbeta ett förslag till ett forskningsinformationssystem på Internet. Meningen är att allmänheten, skolorna och andra utbildningsinstitutioner som har intresse av såväl att orientera sig allmänt om forskning som att få specifik information om olika forskningsområden och -projekt skall få möjlighet att på ett enkelt sätt tillgodogöra sig sådan information. Regeringen anser därför att det är angeläget att skapa nationellt heltäckande forskningsinformation baserad på IT, anpassad både för allmänheten och för utbildningsväsendet i vid mening. Målet är att 1998 ha ett utbyggt och överblickbart system över hela landet.

3.3.4 LIBRIS

LIBRIS är forskningsbibliotekens gemensamma samkatalog.^[26] För närvarande registrerar 70 universitets-, högskole- och specialbibliotek sitt litteraturbestånd i LIBRIS medan 600 bibliotek använder systemet för sökning och fjärrlån. Databasen innehåller för närvarande ca tre miljoner unika titlar med tillhörande beståndsuppgifter. LIBRIS innehåller också information från nationalbibliografierna i USA, England och Tyskland som katalogiseringsstöd för svenska bibliotek.

I februari 1997 planeras katalogen bli tillgänglig för sökning på www utan kostnad. Såväl LIBRIS som flera högskolebibliotek har länge haft sina kataloger tillgängliga på Internet via Telnet, men hittills är det enbart högskolebiblioteket i Luleå och Lantbruksuniversitetets bibliotek i Uppsala som lagt ut sina kataloger på www.

LIBRIS skall uppdateras kontinuerligt på Internet och det kommer även att finnas länkar till LIBRIS-bibliotekens hemsidor.^[27]

Regeringen har gett Kungliga biblioteket (KB) i uppdrag att utveckla LIBRIS till ett modernt heltäckande bibliotekssystem. Det innebär att folk- och länsbiblioteken också skall inlemmas i LIBRIS som därigenom blir en rikstäckande bibliotekskatalog. Regeringen har beslutat att öka anslaget till KB för 1997 med 11 miljoner kronor för ändamålet.

3.4 Andra studier av IT-användning

Eftersom användningen av informationsteknik och Internet ökar mycket snabbt, efterfrågar både näringsliv och förvaltning undersökningar av hur omfattande IT-användningen i Sverige är. Många undersökningar av varierande kvalitet har också genomförts den senaste tiden.

3.4.1 Datorvanor 1995

Statistiska centralbyrån genomförde 1995 en studie över användningen av IT i Sverige. Undersökningen, som beställdes av IT-kommissionen^[28] och presenterades i Datavanor 1995,^[29] visade bl.a. att ca 60 % av Sveriges befolkning i åldern 16-64 år är eller har varit datoranvändare. Drygt 50 % av dem som är sysselsatta använder datorer i sitt arbete.

Män använder datorer i större utsträckning än kvinnor och det är särskilt markant när det gäller användning av datorer i hemmet. Drygt 30 % av samtliga män och ca 22 % av samtliga kvinnor i åldern 16-64 år använder datorer.

Ungefär 17 % av dem som använder dator i hemmet har en uppkoppling av datorn mot andra datorer utanför hemmet. Knappt 9 % av dem med dator hemma använder den för att hämta/lämna information från externa databaser och drygt 8 % använder datorn för att kommunicera med elektronisk post.

3.4.2 Skolans datorer 1995

Skolverket genomförde hösten 1995 en kartläggning av tillgången till datorer i Sveriges skolor. Undersökningen riktade sig till samtliga skolhuvudmän och var en uppföljning av en liknande kartläggning som genomfördes hösten 1993.

Resultatet, som publicerades våren 1996 i skriften Skolans datorer - en kvantitativ bild^[30] , visar att antalet datorer i skolorna har ökat kraftigt mellan 1993 och 1995, såväl för lärarbruk som för undervisning. Antalet undervisningsdatorer har mer än fördubblats i den kommunala grundskolan. Det innebär att det nu går hälften så många grundskoleelever (19) på varje dator jämfört med 1993 (38). Inom den kommunala gymnasieskolan samsas i genomsnitt 8 elever om en dator. Datorerna placeras också i allt större utsträckning i klassrummen i stället för i speciella datasalar.

Generellt sett är datortätheten större vid fristående skolor än vid de kommunala och landstingsdrivna skolorna. Oavsett skolform är datortätheten högst i glesbygdskommuner och lägst i storstäderna.

Möjligheterna till extern datakommunikation varierar mycket mellan skolformerna men har generellt sett ökat. Tillgången till bl.a. Internet är fortfarande störst inom gymnasieskolan och minst inom särskolan. Ungefär 3/4 av gymnasieskolorna och 1/3 av grundskolorna har tillgång till extern datakommunikation.

3.4.3 IT-användning i Sverige 1995

På uppdrag av Kommunikationsdepartementet kartlade Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) översiktligt infrastrukturen för informationstjänster i olika delar av Sverige 1995. Hur IT används, vad som hindrar en bred användning samt tillgängligheten till olika slags teletjänster studerades.

I rapporten Teletjänster och IT-användning i Sverige^[31] redovisas en enkätstudie som besvarats av 206 av landets 288 kommuner. Svaren är kommunala tjänstemäns bedömningar av läget inom sina resp. kommuner. Tjänstemännen har inte enbart uppgett den kommunala IT-användningen utan också skattat IT-användningen hos företag och organisationer som är verksamma i kommunen.

Studien visar att Internet är det vanligaste externa datanätet hos företag och organisationer. Samtidigt sägs att enbart ett fåtal faktiskt har tillgång till ISDN och Internet, något som också gör det svårt att uttyda några eventuella regionala skillnader. Det finns ett stort intresse för bredbandiga tjänster över hela landet.

Den tillämpning av IT som används i flest kommuner är distansutbildning. Inom den kommunala förvaltningen används IT mest för att sprida information internt. Oftast nämns ekonomiska faktorer som hinder för en ökad IT-användning inom förvaltningen. För företag och organisationer anges däremot brist på kompetens vara det vanligaste hindret för ökad användning av datorer och telekommunikation. 114 av kommunerna hade en IT-strategi, 40 en IT-plan och 104 en ADB-plan (flera kommuner har dock kryssat för mer än ett av dessa alternativ).

3.4.4 Data om informationstekniken i Sverige 1996

Statistiska centralbyrån har på IT-kommissionens uppdrag sammanställt statistik om handel med och produktion av IT samt IT-användning. I skriften Data om informationstekniken i Sverige 1996^[32] framgår bl.a. att antalet IT-utbildade personer har mer än tredubblats sedan 1985. Var femte plats inom personalutbildningen är vid en datakurs och mer än fem gånger så många personer avslutade 1994 en arbetsmarknadsutbildning inom IT jämfört med 1991.

I dag arbetar 80 % av de sysselsatta på en datoriserad arbetsplats, varav den statliga sektorn har den största andelen datoranvändare. Antalet anställda inom IT-relaterade tjänsteföretag är mer än dubbelt så många som inom elektronikindustrin.

Elektronikproduktionen mätt i fasta priser har mer än trefaldigats sedan 1975. Exporten av elektronikprodukter ökade med 35 % mellan 1993 och 1994 medan importen ökade med 30 % under samma period.

3.4.5 Internet-användning

När det gäller antalet Internet-användare i världen har många undersökningar gjorts, med kraftigt varierande resultat. Ofta hörs i den svenska debatten att omkring 40 miljoner människor i världen använder sig av Internet. Många av dem har troligen enbart tillgång till elektronisk post och kan alltså inte använda sig av informationen på www eller andra interaktiva tjänster.^[33]

Flera konsultföretag genomför undersökningar av kännedomen om och användningen av Internet i Sverige. Klart är att användningen av Internet ökar mycket snabbt. Enligt en undersökning av opinionsinstitutet Skop^[34] har 24 % av Sveriges befolkning någon gång använt Internet, och 5 % gör det dagligen. Skillnaden mellan tillgången till och den faktiska användningen av Internet är liten. Av de tillfrågade har 25 % tillgång till Internet, antingen på jobbet eller hemma.

Det betyder att 1,7 miljoner svenskar någon gång använt Internet, vilket är en femdubbling av antalet Internet-användare sedan oktober 1995. Enligt undersökningen använder 355 000 svenskar Internet minst fem gånger i veckan. Mer än 850 000 svenskar, dvs. 12 % av befolkningen, kopplar upp sig mot Internet minst en gång i veckan.

Undersökningen visar också att skillnaden mellan mäns och kvinnors användning av Internet är relativt liten. 28 % av männen mot 23 % av kvinnorna har tillgång till Internet. Desto större är skillnaderna när det gäller utbildning och inkomst. Bland dem med endast grundskoleutbildning har 12 % tillgång till Internet på jobbet eller hemma. Bland dem med eftergymnasial utbildning har hela 42 % tillgång till Internet-uppkoppling.

Enligt undersökningen "Det svenska Internet-användandet", som genomfördes av tidningen Expressen i samarbete med företaget Infratest Burke i oktober 1996, har 97 % av svenskarna någon gång hört talas om Internet, 56 % av svenskarna är positiva till Internet, och endast 7 % är negativa. Dock uppger 37 % att de ännu inte bildat sig en uppfattning i frågan.

Undersökningen visade också att 19 % av de intervjuade, vilket motsvaras av ca 1,2 miljoner personer i åldrarna 15-74 år, använder Internet mer än en gång per månad. 35 % av användarna är kvinnor, vilket är en ökning med 5 procentenheter sedan föregående mätning.

Noter

2. Dir. 1996:105 [Tillbaka]

3. RRV 1995:64, Principer för prissättning av informationstjänster. Se även 9.1.3. [Tillbaka]

4. De centrala person-, företags- och fastighetsregistren. Se även 3.1.9. [Tillbaka]

5. Se även 3.3.1. [Tillbaka]

6. Dir. 1994:104. [Tillbaka]

7. Dir. 1995:91. [Tillbaka]

8. Dir.1996:43 [Tillbaka]

9. Dir.1995:69 [Tillbaka]

10. SOU 1995:120 TV och utbildning. [Tillbaka]

11. Dir.1996:17 [Tillbaka]

12. Dir.1996:92[Tillbaka]

13. Dir.1997:1[Tillbaka]

14. Riksdagen behandlade kulturpropositionen den 19 december 1996. [Tillbaka]

15. Se också 5.4.2. [Tillbaka]

16. Proposition 96/97:5 Forskning och samhälle. [Tillbaka]

17. De demokratiskt valda organen skall ta det yttersta ansvaret för de offentliga forskningsresurserna och deras användning. Det innebär att statsmakterna måste kunna planera övergripande för alla offentliga medel som används för att finansiera forskning, dvs. även för de löntagarfondsmedel som avsatts till stiftelser för forskningsstöd. [Tillbaka]

18. Se vidare 3.3.4. [Tillbaka]

19. Se vidare 7.3.1. [Tillbaka]

20. Regeringen har också för avsikt tillsätta en utredning med parlamentarisk förankring för att allsidigt belysa forskningsetiska frågor. [Tillbaka]

21. Se även 3.1.5. [Tillbaka]

22. En uppdaterad version av handboken finns tillgänglig på Toppledarforums www-server under adressen http://toppled.nutek.se [Tillbaka]

23. Jo 1968:A. [Tillbaka]

24. Tilläggsdirektiv 1995:104. [Tillbaka]

25. SOU 1996:92 IT i miljöarbetet. [Tillbaka]

26. Se även 6.3.3. [Tillbaka]

27. Adressen är: http://www.libris.kb.se/ [Tillbaka]

28. Se 3.2.3. [Tillbaka]

29. Frågorna har ställts via datorstödda telefonintervjuer i samband med SCB:s ordinarie Arbetskraftsundersökningar varje månad. 10 106 intervjuer om datorvanor gjordes under juni månad 1995. Ytterligare 401 individer tillfrågades men valde att enbart besvara arbetskraftsundersökningens frågor. [Tillbaka]

30. Skolverkets rapport nr 99 med tabellbilagan Skolans datorer 1995 - En redovisning på huvudmannanivå. [Tillbaka]

31. NUTEK R 1995:38. [Tillbaka]

32. Utkom i maj 1996. [Tillbaka]

33. Det är i och för sig möjligt att nå hela World Wide Web via e-post. Se vidare bilaga 2.1.5. [Tillbaka]

34. Undersökningen publicerades i Dagens IT den 22 oktober 1996. [Tillbaka]