12 Konklusion

Ett mer strukturerat samarbete över institutions- och sektorsgränserna är nödvändigt om institutionernas material enkelt skall kunna sökas och nås via Kulturnät Sverige och andra gemensamma söksystem.^[1] Vi menar att Kulturnät Sverige kan fylla en viktig funktion som gemensamt forum för detta arbete.

Det är också viktigt att institutionerna i ökad utsträckning samarbetar och utbyter erfarenheter om t.ex. för- och nackdelar med olika slags registrering och teknisk utrustning. Vid sidan av de befintliga samarbetsorganen inom de olika kultursektorerna, som Insam,^[2] BIBSAM^[3] m.fl., bör Kulturnät Sveriges föreslagna diskussionsgrupper kunna fungera som ett gemensamt forum.

Varje institution bör utarbeta en strategi för hur den befintliga organisationen långsiktigt anpassas så att tillgängliggörande genom digitalisering blir en permanent del av verksamheten. Genom att göra kulturmaterial tillgängligt i digital form och distribuera det genom ett Kulturnät Sverige, dvs. en välstrukturerad del av Internet, kan fler människor än i dag få tillgång till det svenska kulturarvet och till samtida kulturyttringar. Det är också viktigt att det framtida Kulturnät Sverige omfattar en vidare krets av kulturproducenter än enbart de samhälleliga kulturinstitutionerna.

12.3 Andra uppdrag och studier om IT

Den nya tekniken ger oss nya möjligheter, men innebär också att lagar och regler måste ses över och nya formuleras. De utredningar som vi har redovisat i kapitel 3 och som pågår eller nyligen har avslutats inom regeringskansliet berör på många sätt uppbyggnaden av ett svenskt kulturnät.

De arbeten som pågår med att skapa andra informationsnätverk, som t.ex. Svenska Miljönätet och Det offentliga Sverige på Internet, är av stor betydelse för ett svenskt kulturnät. Därför bör en samverkan med andra informationsnätverk komma till stånd.

12.4 Internationella erfarenheter

Det är angeläget att kulturinstitutionerna följer den internationella utvecklingen och deltar i de arbeten som pågår för att lära och ta del av andras erfarenheter. Ett internationellt perspektiv bör också genomsyra Kulturnät Sveriges verksamhet.

Det pågår många intressanta projekt på nationell nivå inom EU och i andra delar av världen. I Danmark och Kanada finns t.ex. nationella digitala kulturnät. Det är betydelsefullt att få till stånd ett samarbete mellan sådana kulturnät och Kulturnät Sverige.

Utvecklingen går internationellt sett mot en ökad öppenhet där tillgång till fri information får allt större betydelse. Vikten av "contents", dvs. innehåll, betonas ofta och Sverige, som har en lång tradition av öppenhet och spridning av offentlig information, kan här spela en viktig roll.

12.5 Utgångspunkter

I det här avsnittet beskrivs ett antal möjligheter att överbrygga människors olika förutsättningar att använda sig av datorer och informationsteknik.

12.5.1 Utbildning

Lärarnas utbildning och inställning till IT är i dag helt avgörande för vilken undervisning eleverna får. Läroplanen borde därför mer uttryckligt understryka vikten av att eleverna ges grundläggande kunskaper i datorteknik och informationssökning. Riktade statsbidrag skulle kunna garantera att Sveriges elever ges en någorlunda jämlik tillgång till teknisk utrustning.

Någon form av utbildning är också nödvändig för att så många vuxna som möjligt skall kunna använda sig av informationsteknik. På många håll i Sverige anordnas kurser i datoranvändning och Internet. Det är viktigt att sådana kurser ges till rimliga avgifter och att kurserna avpassas till användarnas olika förutsättningar och förkunskaper. Önskvärt är att det även finns snabb- och repetitionskurser.

På www finns en rad kurser i hur Internet är uppbyggt, fungerar och kan användas. Redaktionen för Kulturnät Sverige^[4] bör producera en självinstruerande beskrivning av hur kulturnätet fungerar som nås från ingångssidan på Internet. Även en lättfattlig tryckt bruksanvisning bör tas fram.

Ett sätt att minska skillnaden i omfattning mellan kvinnors och mäns datoranvändning kan vara att anordna särskilda utbildningar i datorteknik och Internet för kvinnor och flickor.

12.5.2 Funktionshindrade

Handikappinstitutet har formulerat riktlinjer för hur information på Internet bör utformas för att den skall kunna vara tillgänglig för funktionshindrade. Dessa krav bör deltagarna i Kulturnät Sverige följa. Kulturinstitutioner och -myndigheter som lägger ut information om sin verksamhet på www bör också informera om sin tillgänglighet och eventuella särskilda service för funktionshindrade. Under en tydlig symbol, förslagsvis den stiliserade person i rullstol som oftast används på skyltar, bör sådan information finnas samlad. Dessutom måste en bildbeskrivande textversion av symbolen kodas in.

Kulturbyggnader, kulturinstitutioner och kulturminnesmärken med begränsad framkomlighet, som rörelsehindrade kan ha svårt att besöka, bör göras tillgängliga genom att byggnaden/platsen dokumenteras med hjälp av Virtual Reality-teknik.^[5]

12.5.3 Mångkulturella aspekter

Övergripande information om det svenska kulturlivet, kulturarvet och de olika kultursektorernas verksamheter bör finnas tillgänglig på engelska, eventuellt också på fler världsspråk liksom på de större invandrarspråken. Att ta fram en sådan introduktion till kulturen i Sverige föreslås bli en uppgift för Kulturnät Sveriges redaktion. Det är också viktigt att det svenska kulturnätet blir en vägvisare till internationella kulturnät och kulturprojekt.

Alla deltagare med sidor på kulturnätet bör överväga att översätta delar av sin information till andra språk.

12.5.4 Geografiska aspekter

En grundläggande förutsättning för att Kulturnät Sverige skall kunna användas av alla är förstås att det är tillgängligt för alla, oavsett var i landet man bor. Infrastruktur för datakommunikation måste därför vara ett samhällsåtagande, precis som staten har huvudansvaret för den fysiska infrastrukturen.

Med hjälp av IT skapas ökade möjligheter till att arbeta och bo i glesbygd. Distansarbete och kulturturism kan innebära fler arbetstillfällen i områden med liten tillväxt och hög arbetslöshet.

12.5.5 Tillgång till digital information

Rätten till information är en grundläggande demokratifråga och varje kulturinstitution bör noga överväga hur elektroniskt tillgänglig information kan öka tillgängligheten till institutionen och dess verksamhet.

Allt fler hushåll skaffar sig Internet-anslutning och antalet abonnemang växer mycket snabbt. Ännu har majoriteten av svenskarna dock inte tillgång till Internet och det kommer att dröja ganska många år innan i stort sett alla hushåll är anslutna. Därför måste det under en ganska lång period finnas goda möjligheter att nå Internet, och därmed också Kulturnät Sverige, via publika datorer.

Biblioteken spelar en central roll i IT-utvecklingen eftersom de kan göra IT tillgängligt för breda befolkningsgrupper. Därför vill vi starkt förorda att både folk- och forskningsbibliotek skall erbjuda allmänheten fri tillgång till såväl Internet som andra typer av digitala informationstjänster.

I utredningsdirektivet och på många andra sätt har regeringen uttalat vikten av att medborgarna inte delas upp i ett informationstekniskt A- och B-lag. I dag är det framför allt de välutbildade och välbeställda som har tillgång till digital information och det är av både demokrati- och rättviseskäl angeläget att alla ges möjlighet att ta del av digitala kunskaps- och informationskällor. Genom att ge allmänheten möjlighet att utan kostnad ta del av digitala informationstjänster vid biblioteken, kan den ojämlika tillgången till digital information motverkas.

Skolorna bör i större utsträckning än hittills kunna fungera som IT-resurscentrum för alla som bor i deras närhet. Medborgarkontoren och andra publika platser bör också inrymma Internet-anslutna datorer där allmänheten kan ta del av information, som t.ex. Kulturnät Sverige.

Bruksanvisningar för användarna av kulturnätet bör tas fram i såväl tryckt som elektronisk form. Vid allmänna platser med Internet-uppkopplade datorer bör också guider finnas i ett inledningsskede. Dessa guidejobb kan t.ex. organiseras som arbetsmarknadsprojekt. Det borde kunna vara samhällsekonomiskt intressant att utbilda arbetslösa i IT- och Internet-användning och sedan genom guidejobb ge dem arbetslivserfarenhet inom en expanderande bransch. Samtidigt får många människor möjlighet att lära sig att använda ny teknik till en relativt låg kostnad.

12.5.6 Uppgradering av SUNET

Planerna på att uppgradera SUNET^[6] och att ansluta ett folkbibliotek i varje kommun samt länsbiblioteken, länsmuseerna och de statliga museerna underlättar uppbyggnaden av ett Kulturnät Sverige. Angeläget är att folkbiblioteken, även efter de inledande två avgiftsfria åren, kan erbjuda besökarna fri tillgång till Internet.

Det är viktigt att Riksarkivet och landsarkiven får anslutning till SUNET på samma villkor som bibliotek och museer. Eftersom materialet vid arkiv, bibliotek och museer utgör basen i det blivande Kulturnät Sverige är det angeläget att även de största arkivinstitutionerna får tillgång till fast Internet-uppkoppling så att det blivande kulturnätet har balans i utbudet och att de olika typerna av kulturarvsinstitutioner har samma tekniska basnivå.

12.6 Informationsplattformar

För att informationen som kulturinstitutionerna rymmer skall kunna sökas i ett sammanhang, t.ex. via ett Kulturnät Sverige på Internet, är ökad samordning nödvändigt. Fastställda format för hur namn på personer, institutioner, organisationer, geografiska platser och annat skall skrivas måste tas fram. Utbytesformat måste också finnas för att informationen lätt skall kunna flyttas mellan olika system.

Staten bör kräva att de statligt finansierade kulturinstitutionerna följer de regler som finns eller är under utarbetande för hur kulturmaterial skall klassificeras och benämnas. Det är också angeläget att de svenska kulturinstitutionerna i så hög grad som möjligt följer de internationella riktlinjer som finns på området.

Auktoritetssamarbete ger tidsvinster, ökar kvaliteten på registrerade data och förbättrar möjligheterna till återsökning av information. Den institution som har mest erfarenhet av en viss typ av auktoritet bör vara den som i första hand ansvarar för registreringen av auktoriteterna i fråga.

Det blivande Kulturnät Sverige bör fungera som ingång till en nationellt distribuerad databas med material från Sveriges arkiv, bibliotek och museer. Internet-användning medför att sökverktygen standardiseras vilket innebär att någon samordning på det området inte behövs.

Med tanke på de många presumtiva användarna bör kulturmaterialet göras tillgängligt i en sådan form att också lekmän kan söka i och ta till sig innehållet i denna digitala kunskapsbas.

Internet inklusive Kulturnät Sverige är respektive blir en effektiv informationsspridare. Det är t.ex. där som ett gemensamt auktoritetsregister bör göras tillgängligt. Kulturnätet bör också kunna fungera som katalysator i samordningsarbetet och vara ett lämpligt forum för kulturinstitutioner som vill utbyta erfarenheter och diskutera gemensamma angelägenheter.

12.7 Tekniska förutsättningar

I det här avsnittet beskrivs varför Internet har valts som distributionsform för Kulturnät Sverige. Vi betonar vikten av att tillhandahålla bra och intressanta tjänster och redogör för tillgängligheten till kulturnätet.

12.7.1 Internet som distributionsform

Vi har valt Internet som distributionsform för kulturnätet eftersom det ger tillgång till många tjänster för kommunikation och lämpar sig väl för stora mängder information och många användare.

En viktig anledning till att vi föreslår ett kulturnät på Internet är att möjligheterna till kommunikation mellan kulturproducenter och -konsumenter förbättras. De olika grader av interaktivitet som finns på Internet gör det möjligt för användaren att bli en aktiv deltagare i stället för en passiv åskådare.

Med Internet som lösning kan Kulturnät Sverige också visa användarna till den kultur som finns på andra delar av det världsomspännande nätet samtidigt som nya grupper av användare kan hitta fram till kulturområdet.

Internet är ett system i regelbunden förändring. Såväl producenter och konsumenter av information som tillverkare och leverantörer av teknisk utrustning deltar i utvecklingen. Standardutvecklingen på Internet är en flexibel och ofta effektiv process som om standarderna följs gör att man inte riskerar att låsa sig vid en teknisk lösning utan kan följa med i utvecklingen.

12.7.2 Användbarhet

Ökad användbarhet är ett av de starkare argumenten för ett Kulturnät Sverige. Det räcker inte att allmänheten har tillgång till kulturinstitutionernas digitala material på det distribuerade Internet. Materialet måste struktureras på ett sätt som gör det möjligt för alla att hitta vad de söker. För att användarna inte skall behöva hålla reda på vad det finns för information om kultur och var informationen finns, skall de veta att kulturnätet är platsen att börja sökandet på.

Oavsett tidigare erfarenhet av Internet skall det gå att använda de tjänster som kulturnätet tillhandahåller. För att inte riskera att mer avancerade verktyg utestänger människor med liten eller ingen datorvana bör flera nivåer av t.ex. detaljrikedom och finesser skapas. Vana användare ges därmed möjlighet att arbeta med avancerad sökning, kommunikation etc. men det måste också finnas enklare alternativ för de datorovana.

För att underlätta sökning i kulturmaterial på www bör metainformation användas. Ett antal gemensamma sökord kan förbättra sökmöjligheterna och därmed öka kulturnätets användbarhet. Därför är det viktigt att förmå kulturproducenterna att förse de dokument, bilder och ljud som publiceras med rekommenderad metainformation.

Intelligenta agenter kan vara ett sätt att göra kulturnätet mer användbart. Även om agenter i dag inte är fullgoda ersättare för mänskligt formulerade sökfrågor vet vi inte hur det förhåller sig i morgon. Det borde t.ex. vara möjligt att skapa eller träna upp existerande agenter för att söka information om litteratur, konst etc.

12.7.3 Tillgänglighet

Alla måste kunna nå Kulturnät Sverige. Det bör inte krävas någon dyr utrustning eller anslutning för att kunna ta del av tjänsterna som utgör kulturnätet. Därför är den beslutade uppgraderingen av SUNET för bibliotek och museer angelägen liksom att även Riksarkivet och landsarkiven får anslutning till SUNET på samma villkor. Publika terminaler vid arkiv, bibliotek och museer ökar naturligtvis tillgängligheten till kulturnätet. Dessutom ger anslutningen de berörda kulturinstitutionerna möjlighet att både göra en del digitaliserat material externt tillgängligt och att själva medverka i kulturlivet på Internet.

Utvecklingen av infrastrukturen för datakommunikation är nödvändig för att öka tillgängligheten till kulturnätet. Det är troligt att de olika alternativen - telenätet, kabel-TV, satellit etc. - kommer att utvecklas både var för sig och i kombination. Mycket av tekniken är redan utvecklad men kostar ännu alltför mycket för att slå igenom. De stora kostnaderna för att förse glesbygden med snabba anslutningar gör att få är intresserade av att medverka i utbyggnaden.

Vilken överföringskapacitet som krävs beror helt och hållet på vilka tjänster som skall utnyttjas. Alla användare kommer inte vara intresserade av anslutningar med hög kapacitet och de olika anslutningsmöjligheter för användare som finns i dag - främst uppringd förbindelse - blir hela tiden snabbare och billigare. En anslutning med modem som klarar ca 30 kbps räcker för de flesta av dagens tillämpningar.

12.8 Juridiska förutsättningar

Det finns inga rättsliga hinder för att skapa ett kulturnät på Internet. Kulturinstitutionerna rekommenderas dock att hålla sig väl informerade om den rättsliga utvecklingen på det digitala området, eftersom flera utredningar arbetar med att se över och vid behov anpassa lagstiftningen till användandet av digital teknik. Kulturinstitutionerna bör också utbilda sin personal i grundläggande upphovsrätt för att underlätta publicering av digitala verk på Internet.

Vi menar att enbart länkandet till någon annans ingångssida inte är att se som en olovlig exemplarframställning/visning av den webbsidan, eftersom den som skapade länken endast har skrivit Internet-adressen till en allmänt tillgänglig webbsida och användaren endast har kopplat upp sig till denna. Man förflyttar sig alltså tydligt från den ena webbsidan till den andra. Lagrar man i stället det skyddade materialet för vidareutnyttjande i sin egen dator (server) eller på cd-rom utan tillstånd utgör handlingen upphovsrättsintrång. Detsamma gäller om man åstadkommer en direkt nedladdning av t.ex. en bild från någon annans webbsida till den egna hemsidan. För ett sådant utnyttjande krävs tillstånd från upphovsmannen.

De kulturinstitutioner som önskar lägga ut material, i första hand annat material än sitt eget, på Internet bör kunna få möjlighet till juridisk vägledning genom Kulturnät Sveriges redaktion.^[7] Redaktionen kan t.ex. vara behjälplig vid utformandet av avtal mellan de upphovsrättsliga organisationerna och kulturproducenten/institutionen samt ge grundläggande juridiska synpunkter på digital publicering i en handbok till kulturproducenterna. Beroende på hur kulturnätet utformas kan det även komma att bli aktuellt att lösa frågor om förvärv av upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer med kollektiva ordningar.

12.9 Ekonomiska förutsättningar

Ett digitalt kulturnät bör skapas och tillhandahållas allmänheten utan kostnad med vissa undantag, t.ex. digitala utställningar och konstbilder. Samma principer som styr avgiftsbeläggning i andra miljöer än digitala bör gälla. Om t.ex. en entréavgift tas ut vid ett museum, eller om en utställningskatalog finns till försäljning kan det således motivera att en avgift tas ut för liknande digitala produktioner. Precis som vid andra produktioner får institutionen själv avgöra om resursanvändningen kräver att en avgift tas ut. Huvuddelen av det material som läggs ut på kulturnätet skall dock vara avgiftsfri, så att kulturnätet till största delen blir fritt tillgängligt.

Kulturinstitutionerna föreslås själva bekosta digitaliseringen av det material som skall ingå i ett kulturnät, förutsatt att sådan digitalisering kan sägas ingå i institutionens ordinarie verksamhet. Finansieringen bör i första hand ske genom omfördelning av befintliga medel. Även bidrag från sponsorer är en tänkbar möjlighet.

För att stimulera användningen av IT på kulturområdet och betona vikten av digitalisering föreslår vi att regeringen i regleringsbreven^[8] understryker att institutionerna bör öka tillgängligheten till sin verksamhet genom att använda ny teknik. Om regeringen initierar processen underlättas sannolikt prioriteringen av resurserna hos institutionen.

Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, Stiftelsen framtidens kultur samt Riksbankens Jubileumsfond har ställt medel till förfogande för att gemensamt finansiera större delen av Kulturnätets verksamhet under de första åren. Detta bör betraktas som ett slags tidsbegränsat fullskaleförsök som fortlöpande utvärderas. Utredningens förslag förutsätter därmed inte några omfattande ekonomiska åtaganden för staten.

Sedan ett par år förflutit,^[9] under vilka ett kulturnät upprättats, föreslås en utvärdering av kulturnätets nytta, innan ett eventuellt beslut om statligt stöd för kulturnätets fortsatta verksamhet fattas.

12.10 Förslag till samlad IT-strategi

Det blivande Kulturnät Sverige bildar fundamentet för vårt förslag till samlad strategi för kulturinstitutionernas IT-användning. Utgångspunkten är att varje kulturinstitution bör använda sig av IT för att öka tillgängligheten till sin verksamhet, information och kunskap. Genom att material digitaliseras kan stora informationsmängder göras nåbara, även för den som fysiskt befinner sig långt borta. Via ett gemensamt kulturnät på Internet kan sedan materialet sökas i ett sammanhang.

Kulturnät Sverige kan också öka möjligheten till kommunikation mellan institutioner och publik och stimulera människor att delta i kulturlivet och att själva skapa kultur i olika former. Kulturnätet kan vidare bidra till ökad samverkan mellan kulturinstitutioner och kulturproducenter. Den stora potentiella publiken och tillgången till en central redaktions vägledning och stöd, kan komma att stimulera många institutioner att använda sig av IT. Dessutom skapar inrättandet av Kulturnät Sverige en förväntan på institutionerna att publicera material på nätet.

Vid digitaliseringsarbetet är det viktigt att följa de standarder och gemensamma format som finns inom respektive kultursektor. På så sätt ökar möjligheterna till samsökning i t.ex. de olika institutionernas material. Kulturinstitutionerna bör basera sin datorinfrastruktur på Internet-standarder och vedertagen Internet-praxis. Varje institution bör skaffa en fast Internet-anslutning, skapa hemsidor och använda sig av e-post och nyhetsgrupper. Den IT-ansvariga vid varje institution måste utarbeta en IT-säkerhetsplan så att det lokala nätverket och det digitala materialet skyddas. Eftersom den tekniska utvecklingen går så snabbt måste system och rutiner också vara flexibla så att de kontinuerligt kan anpassas och förändras.

Eftersom kulturinstitutionernas förutsättningar, verksamheter och resurser är så olika blir en samlad IT-strategi av nödvändighet en mer principiellt hållen vägledning. Varje institution bör därför, utifrån sina specifika mål och förutsättningar, också formulera en egen, mer detaljerad IT-strategi. Eftersom förutsättningarna förändras över tid bör IT-strategin regelbundet revideras.

12.11 Förslag till ett Kulturnät Sverige

Vi anser att ett digitalt nätverk för kultur, ett Kulturnät Sverige, skall byggas upp. Det främsta syftet är att öka tillgängligheten till kulturarvet och den kultur som skapas i Sverige i dag. Kulturnätet kan också bidra till att stimulera deltagandet i kulturlivet liksom det egna skapandet. Vidare kan kommunikationen mellan kulturproducenter och publik öka, liksom samarbetet och erfarenhetsutbytet kulturinstitutionerna emellan. Målet är att så stora delar som möjligt av kulturen i Sverige skall kunna nås från ett och samma ställe: Kulturnät Sveriges ingångssida på Internet.

En redaktion föreslås ansvara för kulturnätets ingångssida och gemensamma funktioner, bl.a. diskussionsgrupper och ett särskilt kulturforum i form av något liknande dagstidningarnas kultursidor i elektronisk form. Redaktionen bör också ge råd och stöd till de kulturproducenter som vill göra material digitalt tillgängligt på kulturnätet. Redaktionen föreslås utses och ledas av en styrgrupp som också ansvarar för strategiska och ekonomiska frågor. Styrgruppen bör också utse flera referensgrupper.

Under en inledande period om tre till fem år föreslås Kulturnät Sverige drivas som ett fullskaleförsök med Ingenjörsvetenskapsakademien och Vitterhetsakademien som gemensam huvudman. Genom en sådan samverkan får kulturnätet tillgång till båda akademiernas stora kompetens inom IT- respektive kulturområdet. Anledningen till att en projektgrupp föreslås som organisationsform är bl.a. att kulturnätet är ett tidsbegränsat försök och att projektformen möjliggör extern finansiering.

Initialt är Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, Stiftelsen framtidens kultur samt Riksbankens Jubileumsfond beredda att gemensamt finansiera uppbyggnaden av ett kulturnät. Verksamheten bör inledas omgående med ett interimistiskt arbetsår i avvaktan på att utredningsförslaget remissbehandlas och bereds i regeringskansliet. Därefter får riksdagen ta ställning till om staten bör ha ett ekonomiskt delansvar för Kulturnät Sverige.

Under hela försöksperioden bör kulturnätets verksamhet noga följas och utvärderas så att beslut om inrättande av en eventuell permanent organisation fattas utifrån en väl dokumenterad verksamhet och på basis av en samhällsekonomisk analys.

12.12 Framtiden

Det engelska begreppet "empowerment" har inte utan anledning blivit allt mer använt i samhällsdebatten. Det handlar om insikten att människors egen kraft och förmåga är avgörande för den framtid vi får. Detta är också det bakomliggande synsätt som präglat vårt utredningsarbete. Vi är övertygade om att ett kulturnäts viktigaste funktion och syfte är att bidra till människors kraft och kunnande genom att utveckla kommunikationen, att arbeta med gemensamma källor och att i dessa möten tänka och uppleva tillsammans.

Människan har uppfunnit röksignaler, skrivspråk, telegraf, telefon, radio, TV, datorer, Internet och nu tas språnget in i den tredimensionella virtuella verkligheten. Behovet av information och kommunikation känner inga gränser, men historien, våra vanor, och tekniken har hitills skapat många gånger oöverstigliga hinder.

Det är vår förhoppning att ett kulturnät skall kunna fungera just gränsöverskridande. Tillgänglighet och användbarhet är nyckelord, men vi är också medvetna om att det krävs åtskilligt av nytänkande och omprioriteringar vid många av Sveriges kulturinstitutioner. Inte minst finns ett tydligt behov av utbildning och införskaffande av teknisk utrustning.

Kultur är ett samhälles strategi för överlevnad. Just nu genomgår samhället en rad omvälvade förändringar; gamla yrken försvinner och nya kompetenser efterfrågas. Människor som arbetar med att identifiera och lösa problem och att samordna och kommunicera resultaten blir allt fler och efterfrågar nya informationskällor. En alltmer komplex verklighet renodlas till abstrakta bilder, symboler som analyseras och kommuniceras till andra likasinnade för att till sist förvandlas tillbaka till verklighet. Eftersom vare sig problem eller lösningar kan definieras i förväg, blir det allt viktigare att samarbeta med andra. Dessa processer leder till annorlunda och mer tillspetsade krav och förväntningar, inte minst på kulturen och dess institutioner. Här tror vi att kulturnätet kan bli ett värdefullt redskap - IT i kulturens tjänst!

Kulturen i våra sinnen är den största tillgången men också det svåraste hindret för att kulturnätet skall bli den levande arena för utbyte och utveckling som vi hoppas på. Vill  vi arbeta också digitalt? Till vår glädje har de allra flesta i kultursverige redan besvarat den frågan positivt. Många är nyfikna på framtiden och väl medvetna om att dagens beslut är morgondagens verklighet.

Noter

2. Se 6.4.1. [Tillbaka]

3. Se 6.3.5. [Tillbaka]

4. Se 11.7.1. [Tillbaka]

5. En digital teknik som ger möjlighet till förflyttningar i rummet, t.ex. i en byggnad. Tekniken gör det också möjligt att vrida på ett avfotograferat föremål så att man kan se det från olika håll. [Tillbaka]

6. Se vidare 7.3.1. [Tillbaka]

7. Se vidare 11.7.1. [Tillbaka]

8. Se även 2.4. [Tillbaka]

9. Se vidare tidsplanen i 10.6. [Tillbaka]