11 Förslag till ett Kulturnät Sverige

Genom Internet är det möjligt att ta del av information och verksamheter som fysiskt är avlägsna. Stora mängder data kan lätt göras tillgängliga. Att öka tillgängligheten till kulturen är, vid sidan av att skapa en kulturell mötesplats, det allra viktigaste syftet med det blivande kulturnätet. Därför är det naturligt att ett Kulturnät Sverige blir en del av Internet.^[1]

En väldig mängd unikt och värdefullt material finns vid landets kulturinstitutioner, men bara en bråkdel är i dag möjligt för allmänheten att ta del av. I relativt stor utsträckning är också förteckningar, bilder, beskrivningar, handlingar etc. tillgängliga i digital form,^[2] men materialet kan ofta inte nås av utomstående och är mycket sällan tillgängligt utanför den institution där det förvaras. Dessa stora informationsmängder, som utgör en gigantisk kunskapsbas och en kulturell skattkista, bör få en vidare spridning. Därför ser vi kulturinstitutionerna, framför allt arkiv, bibliotek och museer som har den största mängden material, som basen i ett blivande Kulturnät Sverige.

Kulturnätet skall också ses som ett strategiskt instrument för att på flera sätt främja IT-användningen vid kulturinstitutionerna och hos andra kulturproducenter. Genom bl.a. en central redaktions resurser, en handbok med råd och stöd för tekniker och informatörer som vill publicera material på kulturnätet, samordnade utbildningsmöjligheter - gärna på distans med datorstöd - och erfarenhetsutbyte mellan kulturproducenter via de digitala diskussionsgrupperna stimuleras användningen av IT på kulturområdet. Kulturnätets användare kommer sannolikt också att efterfråga digitalt material från de kulturinstitutioner och -producenter som saknas på nätet.

11.1 Kulturens värde

Kulturen har ett egenvärde och bör i första hand inte betraktas ur ett nyttoperspektiv, enligt Kulturpropositionen.^[3] Regeringen anser dock att flera tecken tyder på att kultur har en strategisk betydelse för övergången från industrisamhälle till informationssamhälle. I Kulturpropositionen sägs också att kulturpolitiken måste inrikta sig på att både bejaka människors nya krav på kultur och verka för att ingen ställs utanför. Vi instämmer helt i dessa uttalanden.

11.1.1 Olika tillgång till kultur

I IT-propositionens^[4] mål för en nationell IT-strategi sägs att "Den svenska kulturen, det svenska språket och vår nationella identitet blir än viktigare att bevara och utveckla när gränserna mellan länder, kulturer och språkområden inte längre är lika tydliga".^[5] Ett sätt att öka kännedomen om och tillgången till svensk kultur är att skapa ett digitalt nätverk - under förutsättning att människor också ges tillgång till datorer för att kunna ta del av kulturnätet.

Internationellt sett ligger Sverige på en hög nivå vad gäller delaktighet i kulturlivet, enligt Kulturutredningens utvärderingsrapport.^[6] Samtidigt tycks de skillnader i kulturvanor som finns mellan olika befolkningsgrupper bestå. Ett annat tydligt resultat från utvärderingsrapporten är att människors utbildningsnivå är den viktigaste enskilda grunden för deras deltagande i kulturlivet. Samma sak gäller användningen av datorer och utnyttjandet av Internet i Sverige. Många undersökningar visar att det främst är högutbildade som har del av och har tagit till sig den nya tekniken.^[7]

I utredningsdirektivet understryks vikten av att medborgarna inte skall delas upp i ett informationstekniskt A- och B-lag. Kvinnor och män bör behandlas lika och funktionshindrades behov bör beaktas. Detta kommer också till uttryck i regeringens förslag till mål för kulturpolitiken.^[8] Dessa är bl.a.:

 att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den,
 att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande.

11.1.2 Syftet med Kulturnät Sverige

Vi anser att varje kulturinstitution bör använda sig av IT för att göra sin verksamhet tillgänglig för allmänheten, för forskare och för andra institutioner och aktörer inom kulturområdet. Utifrån den gemensamma IT-strategin^[9] bör varje institution i största möjliga utsträckning svara för sin egen användning av IT. Institutionerna liksom fria kulturproducenter bör kunna vända sig till en central funktion, en kulturnätsredaktion,^[10] för att få råd och stöd för att kunna göra sin verksamhet digitalt nåbar. Dessutom bör den digitala kulturen göras tillgänglig via ett gemensamt nätverk, Kulturnät Sverige, som utgör en del av Internet.

Målet är att så stora delar som möjligt av det svenska kulturutbudet skall kunna nås från ett och samma ställe; Kulturnät Sveriges ingångssida. Innehållet på kulturnätet skall kunna sökas utan att användaren vet vilken institution eller annan kulturproducent som har en viss verksamhet och utan att känna till de olika kultursektorernas struktur och organisation. Vi tror att detta kommer att medföra ökad samverkan inom och mellan de olika kultursektorerna. Tanken är också att de enskilda kulturinstitutionerna och -producenterna skall få hjälp och stöd med att inleda och utveckla digitalisering av sina verksamheter och sin informationsspridning via Kulturnät Sverige på Internet.

Dessutom ökar dialogen mellan kulturproducenter och -konsumenter vilket bör innebära att publikens inflytande på kulturinstitutionernas verksamheter och på kulturutbudet som helhet ökar. Informationsutbudet och kommunikationslösningarna måste utgå från användarnas önskemål och förutsättningar. Kulturnätet blir därmed ett redskap för ökad demokrati och ökad tillgänglighet - under förutsättning att människor vill utnyttja, får tillgång till och lär sig att använda den nya tekniken. Annars riskerar IT att i stället vidga gapet mellan dem som redan har kunskaper och pengar och dem som tillhör informationssamhällets B-lag.

Redan det faktum att någon form av teknisk utrustning krävs för att kunna ta del av kulturnätets innehåll gör att de flesta svenskar till en början inte kommer att ha tillgång till nätet hemifrån. Därför får arbetsplatser, bibliotek, skolor och medborgarkontor^[11] nyckelroller för att tillhandahålla kulturnätet. På lite längre sikt kommer hushållen dock sannolikt att ha Internet-anslutning och den snabba tekniska utvecklingen gör att det troligen blir betydligt billigare och kraftfullare uppkopplingar än i dag.^[12]

11.2 Vilka funktioner kulturnätet bör fylla

Vi vill likna det blivande kulturnätet vid ett virtuellt bibliotek som erbjuder information, kultur och andra nättjänster till allmänheten. Kulturnätets utbud kan sorteras in i tre större grupper; en kulturell kunskapsbas, en kulturell mötesplats samt en marknadsplats inklusive en evenemangskalender.

11.2.1 Kulturell kunskapsbas

Kulturnät Sveriges bas utgörs av det väldiga material som kulturinstitutionerna samlar in, förvarar, vårdar, dokumenterar, visar och sprider kunskap om. Med den nya teknikens hjälp kan långt fler människor än tidigare få tillgång till vårt gemensamma kulturarv. Men vi vill också att Kulturnät Sverige blir en plats där kultur i ordets vidaste bemärkelse kan nås digitalt. Det innebär inte bara tillgång till kulturinstitutioner och -myndigheter utan också poesiföreningar, rockklubbar, gallerier, tidskrifter, hembygdsföreningar, litterära sällskap, filmklubbar, fria teatrar osv. Det som skall finnas tillgängligt är inte enbart information om olika verksamheter utan också delar av själva verksamheten i form av t.ex. kataloger, konstverk, handlingar, bilder, virtuella utställningar och videofilmer.

En viktig funktion för Kulturnät Sverige är att öka möjligheterna för kulturskapare att sprida kännedom om och visa upp resultatet av sitt arbete. Därför bör kulnätsredaktionen förutom råd och stöd, erbjuda mindre kulturproducenter att till en rimlig kostnad få utbildning i användning av multimedial teknik samt möjlighet att använda sig av teknisk utrustning och att hyra plats på en webbserver.^[13]

Vår kartläggning visar att det redan finns omfattande och intressant material i digital form vid Sveriges kulturinstitutioner.^[14] Problemet är att materialet sällan är externt tillgängligt. Därför är det viktigt att institutionerna är beredda att anpassa det digitala materialet så att det kan tillgängliggöras för allmänheten, i första hand via Internet och Kulturnät Sverige. Dessutom bör institutionerna överväga vilka delar av deras verksamhet som i första hand bör göras digitalt tillgängliga och utarbeta planer för hur denna överföring skall ske.

För att innehållet på kulturnätet enkelt skall kunna hittas med hjälp av ett sökverktyg är det viktigt att gemensamt accepterade regler för hur materialet skall klassificeras och benämnas arbetas fram. Sådana regler finns redan i viss utsträckning, men de är inte tillräckligt omfattande och är ännu inte heller erkända av alla kulturinstitutioner. Arbete pågår med att skapa enhetliga regler och att nå enighet kring dem inom och mellan arkiv-, biblioteks- och museisektorerna.^[15] En viktig uppgift för Kulturnät Sveriges redaktion blir att understödja detta arbete och att på olika sätt verka för att det råder så stor enstämmighet som möjligt vad gäller benämningar som förekommer på kulturnätet. I samråd med kulturinstitutioner och övriga kulturproducenter kan t.ex. en förteckning med rekommenderade benämningar tas fram och göras tillgänglig i såväl pappers- som digital form.

Det som läggs ut på kulturnätet bör vara anpassat för www. Den information som kulturproducenten publicerar i tryckt form lämpar sig sällan för direkt överföring till webbsidor. I stället bör mediets möjligheter till multimediala framställningar utnyttjas, dock med beaktande av att alla användare inte har möjlighet att ta del av platskrävande applikationer. Därför kan informationen också behövas göra tillgänglig i en enbart textbaserad form.

Även utbildnings- och forskningsinstitutioner samt myndigheter bör utnyttja kulturnätet för att sprida kännedom om sina verksamheter inom kulturområdet.

11.2.2 Kulturell mötesplats

Vi vill att Kulturnät Sverige också blir en mötesplats för alla som vill diskutera olika kulturföreteelser. I elektroniska diskussionsgrupper kan skilda frågor, som t.ex. kulturpolitik, yttrandefrihet och konstinriktningar, diskuteras. Särskilda diskussionsgrupper kan bildas för olika yrkesgrupper som är verksamma inom kulturområdet, som museimän, dansare, bibliotekarier osv.

Vi föreslår också att ett digitalt kulturforum, liknande dagstidningarnas kultursidor, knyts till kulturnätet. På denna plats skall alla ha möjlighet att göra debattinlägg och publicera recensioner av aktuella föreställningar, böcker, filmer, utställningar, cd, cd-rom m.m. I jämförelse med tryckta kultursidor och etersända kulturprogram kan detta bli ett öppnare forum med plats för såväl kända kulturpersoner som enskilda kulturkonsumenter. Interaktiviteten som mediet medger skapar också goda möjligheter till livaktiga debatter med många deltagare. Forumet bör ha en moderator/redaktör, förslagsvis någon vid Kulturnät Sveriges redaktion.

11.2.3 Evenemangskalender och marknadsplats

Vi vill att kulturnätet skall fungera som en kalender för alla de kulturarrangemang och evenemang som anordnas runt om i Sverige. En sådan evenemangskalender skall kunna nås från Kulturnät Sveriges ingångssida och vara sökbar på såväl evenemangstyp som tidsperiod/datum, arrangör och geografiskt område/ort. Evenemangen skall kunna anmälas på ett formulär - tillgängligt i såväl pappers- som elektronisk form - som fylls i och sänds till Kulturnät Sveriges redaktion.

Vi vill också att Kulturnät Sverige blir en plats där man på elektronisk väg kan beställa och betala biljetter, böcker, tidskrifter, cd, cd-rom m.m. Det innebär att även kommersiella kulturproducenter skall kunna delta i kulturnätet.^[16] Även kulturturism skall kunna marknadsföras via Kulturnät Sverige.

Redan i dag är det möjligt att på nätet boka biljetter på t.ex. Folkoperan och att söka och beställa böcker på t.ex. Norrköpings stadsbibliotek. Det finns också flera system för betalning via Internet, även om många tvivlar på att säkerheten är tillräcklig. Systemen för elektronisk betalning är under utveckling och inom några år kommer sannolikt nya krypteringsprogram och användning av elektroniska signaturer att väsentligt öka möjligheterna till säker handel över nätet.

11.2.4 Konklusion

Tanken med ett svenskt kulturnät är att så stora delar som möjligt av all kultur som finns och skapas i Sverige skall kunna nås digitalt via en gemensam ingångssida på www. Målet är ett Kulturnät Sverige som erbjuder alla möjlighet att:

 söka information om och ta del av litteratur, konst, musik, teater, film, museiföremål, arkivalier, kulturmiljöer m.m.,
 söka fakta om hur och med vad institutioner, myndigheter, organisationer, föreningar och andra aktiva och intressenter inom kulturområdet arbetar,
 delta i elektroniska diskussionsgrupper om kultur,
 söka information om forskning och utbildning inom kulturområdet,
 ta del av utredningar och beslut inom kulturområdet,
 få kontakt med kulturproducenter, -myndigheter och -politiker,
 få information om kulturevenemang och kulturturistmål i hela Sverige,
 beställa och betala biljetter, böcker, cd-skivor, cd-rom etc.,
 ensamma eller tillsammans med andra skapa virtuella konstverk och texter,
 komma vidare till internationella elektroniska kultursidor.

11.3 Vilket innehåll kulturnätet bör ha

Kulturnätet bör innehålla information om så mycket som möjligt av den kultur som framställs och förvaltas i Sverige. Däri inräknar vi inte bara kulturinstitutionernas verksamheter utan också det som andra kulturproducenter - t.ex. föreningar, organisationer, myndigheter, stiftelser, företag och enskilda - skapar. Sidorna på kulturnätet bör dels innehålla information om de olika verksamheterna, dels inrymma exempel på eller delar av själva verksamheten.

11.3.1 Typer av innehåll

I Kulturnät Sverige skall kulturproducenterna kunna lägga ut exempelvis information om vad de sysslar med, adressuppgifter och e-postformulär, sökingångar till olika typer av kataloger och databaser, kulturyttringar i form av texter, bilder, ljud och video, virtuella framställningar med VR-teknik, diskussionslistor och debattinlägg. Bara fantasin, lagen, de etiska reglerna^[17] och inte minst kulturproducenternas resurser sätter gränser för vad som kan inrymmas i Kulturnät Sverige.

Kulturnätet bör också vara en mötesplats för kulturdiskussioner och erfarenhetsutbyte,^[18] en marknadsplats för kulturyttringar och kulturprodukter^[19] samt en anslagsplats för kulturevenemang.

Nätet blir större än summan av dess beståndsdelar. Om det sammantagna innehållet lockar många användare kommer sannolikt varje deltagare i kulturnätet att få fler besökare till sina sidor än vad som varit fallet om sidorna inte varit en del av nätverket.

11.3.2 Deltagare

Vi vill, som sagts tidigare, att en så stor del som möjligt av det svenska kulturutbudet skall göras tillgängligt via Kulturnät Sverige. Det innebär att kulturinstitutionerna och andra etablerade kulturproducenter skall beredas plats, men även mindre kulturproducenter och enskilda kulturskapare. Det innebär också att kommersiella kulturproducenter bör kunna delta.

Användarna av kulturnätet skall stå i centrum för våra överväganden, enligt utredningens direktiv.^[20] Vi anser att medborgarna är mest betjänta av ett kulturnät där alla slags kulturproducenter har möjlighet att medverka. Den bok en person är intresserad av att läsa kan ju finnas såväl på biblioteket som i bokhandeln. Den film någon gärna vill se kan visas såväl på någon av de kommersiella biograferna som i någon ideell förenings regi. De flesta är med andra ord intresserade av en viss kulturyttring, snarare än av och oavsett vem det är som tillhandahåller den.

Att utesluta kommersiella intressenter leder också till mycket svåra gränsdragningar - för vad är egentligen att betrakta som kommersiellt? Även de statliga kulturinstitutionerna bedriver ju kommersiell verksamhet i form av t.ex. biljettförsäljning.

Flera kulturarbetare och anställda vid kulturinstitutioner har efterlyst någon form av kvalitetskrav på den information som inryms i Kulturnät Sverige. På samma sätt som biblioteken undviker att köpa in exempelvis s.k. kiosklitteratur och seriealbum med många våldssekvenser, borde kulturnätet erbjuda ett innehåll med en viss minimikvalitet och utan alltför osmakliga inslag. Det är naturligtvis en tilltalande tanke - men samtidigt måste den besvärliga motfrågan om vilka som skall besluta vad som uppnår en tillräckligt hög kvalitet ställas. Vi anser att denna fråga noga bör övervägas av den styrgrupp som vi föreslår skall avgöra övergripande och långsiktiga frågor kring Kulturnät Sverige.^[21]

Vi föreslår vidare att en uppsättning regler bör formuleras som bl.a. rymmer etiska överväganden, respekt av upphovsrätten och den personliga integriteten.^[22] Reglerna bör formuleras av styrgruppen för Kulturnät Sverige, i dialog med kulturproducenterna och de referensgrupper med representanter för kulturinstitutionerna som beskrivs i avsnitt 11.7.2. Tanken är att den som vill medverka i kulturnätet först måste förbinda sig att följa de framtagna reglerna.

11.4 Hur informationen bör presenteras

Det är viktigt att informationen på Kulturnät Sverige är ordnad på ett sätt som gör den lätt att finna. De som lägger ut material på kulturnätet bör också strukturera innehållet på sina sidor så att det är enkelt att förstå var informationen finns. Deltagarna bör dessutom överväga att anpassa sin information till olika grupper av användare.

11.4.1 Kulturnätets ingångssida

Vi föreslår att Kulturnät Sveriges ingångssida läggs på en enkel domänadress på Internet. Sidan bör inrymma olika ämneskategorier inom kulturområdet, som litteratur, dans, musik, teater etc., med underkategorier som skönlitteratur, facklitteratur, lyrik osv. Formen är inspirerad av bl.a. den amerikanska webbtjänsten Yahoo^[23] och det svenska universitetsdatanätet SUNET:s förteckning över svenska www-sidor.^[24]

Ingångssidan bör också innehålla länkar till

 information om vad Kulturnät Sverige är,
 e-postadresser till dem som arbetar vid kulturnätsredaktionen och till ledamöterna i styr- och referensgrupper.

Vi har tagit fram en prototyp för hur en ingångssida till Kulturnät Sverige kan utformas. Sidan återfinns på adressen http://www.norrnod.se/kulturnat/index.htm och prototypen beskrivs närmare i avsnitt 11.9.

11.4.2 Kulturproducenternas sidor

Vi vill att Kulturnät Sverige skall inrymma en bred och brokig bukett kultur. Det innebär att sidorna gärna får vara olika till sin karaktär och sitt utseende. Den som lägger ut material på Kulturnät Sverige skall dock beakta ett antal rekommendationer kring hur materialet bör presenteras.

Krav och rekommendationer

Toppledarforums projekt "Det offentliga Sverige på Internet"^[25] har sammanställt fyra grundläggande kvalitetskrav för en www-tjänst som är länkad från "Det offentliga Sverige". Dessa är att tjänsten:

 är godkänd för publicering av den ansvariga organisationen/myndigheten,
 har en välkomstsida med en tydlig organisationsmarkering med logotyp eller motsvarande och uppgift om informationsansvarig med namn, adress, telefonnummer, faxnummer samt eventuell e-postadress som klickbar länk,
 har uppgifter om när informationen senast uppdaterades,
 har länkar och innehåll som regelbundet kontrolleras.

Vi tycker att detta är krav som är lämpliga att ställa också på de sidor som ansluts till Kulturnät Sverige. Med utgångspunkt från "Det offentliga Sveriges" rekommendationer, liksom förslaget till krav på www-tjänster som är länkade från det blivande svenska miljönätet,^[26] rekommenderar vi också att en www-tjänst på kulturnätet:

 är publicerad under eget domännamn (för att underlätta sökbarhet och förenkla adressering vid flyttning),
 är läsbar med så många www-läsare som möjligt,
 har resurssnåla bilder så att överföringen inte tar alltför lång tid (särskilt inte förstasidan) och att storleken anges där det är befogat
 är utformad så att dokumenttitlarna är så informativa att de ger träff vid automatisk sökning,
 har sidor som innehåller indexeringsord ("metataggar")^[27] enligt kulturnätets standard,
 uppger namn på kontaktperson för varje enskilt dokument,
 dokumenterar kvaliteten på det som publiceras, i de fall det är befogat, med hjälp av källhänvisningar eller länkar till dokument där kvaliteten beskrivs,
 har ett tillfredsställande skydd mot att manipuleras av obehöriga,
 ger möjlighet att välja enbart textbaserad information,
 beaktar handikappaspekter i övrigt,
 inte innehåller tomma sidor eller sidor som är “under konstruktion“,
 har dels en länk från varje dokument till den egna förstasidan, dels en länk från den egna förstasidan till ingångssidan för Kulturnät Sverige,
 är utformad med respekt för upphovsrätten och beaktande av övriga juridiska aspekter.^[28]

Deltagarna i kulturnätet bör dessutom överväga att vid behov anpassa sin information för olika grupper av användare. Förutom funktionshindrade kan t.ex. invandrare och unga behöva särskilda versioner av sidorna för att till fullo kunna tillgodogöra sig innehållet. I avsnitt 5.2.2 beskriver vi närmare hur kulturnätets innehåll kan avpassas till funktionshindrades behov medan 5.2.3 tar upp mångkulturella aspekter på ett Kulturnät Sverige.

Dessa preliminära rekommendationer bör ses över och kompletteras av kulturnätsredaktionen, gärna i samråd med sekretariatet för det offentliga Sverige, det blivande svenska miljönätet samt det aviserade forskningsinformationssystemet.^[29]

Handbok

Kulturnätsredaktionen bör också framställa en särskild handbok med råd och tips till de kulturproducenter som vill medverka i Kulturnät Sverige. Handboken skall vända sig både till dem som ansvarar för tekniken kring webbtjänsten och till dem som fyller sidorna med innehåll. Handboken bör också innehålla avsnitt om säkerhetsfrågor, juridiska aspekter och kvalitetssäkring av innehållet. Boken skall finnas tillgänglig både i digital form via Kulturnät Sverige och i en tryckt version. Texten bör fortlöpande uppdateras och utvecklas av redaktionen. Samråd och samarbete med sekretariatet för Det offentliga Sverige bör ske även i denna fråga eftersom en liknande handbok finns för den offentliga förvaltningen.

11.5 Kulturnätets organisationsform

Utredningen har arbetat i nära kontakt med kultursverige. I samband med möten, resor och våra workshops har vi haft en dialog med ett stort antal av landets kulturproducenter. Det är tydligt att IT-användningen ökar i snabb takt och det är därför viktigt att få till stånd en samverkan på kulturområdet. Vi ser i dag hur enskilda kulturproducenter investerar i tekniska system som inte är förenliga med andra och hur material klassificeras på olika sätt, vilket gör att olika institutioners material inte kan sökas i ett sammanhang. Kulturnät Sverige skulle kunna betyda mycket för att uppnå samverkan och samordning på detta område.

Det finns nu en uttalad vilja och förväntan i kultursverige att ett Kulturnät Sverige skall bli verklighet. Vi ser det därför som viktigt att processen, att göra kulturinstitutionernas och -producenternas verksamheter digitalt tillgängliga i en användarvänlig form, inte avstannar.

I ett initialskede är Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, Stiftelsen framtidens kultur samt Riksbankens Jubileumsfond beredda att finansiera uppbyggnaden av ett svenskt kulturnät.

Valet av organisationsform för Kulturnät Sverige är på inget vis självklart. Utgångspunkten har varit att organisationen skall fungera under en begränsad tidsperiod^[30] och medge att såväl statliga medel som externa finansiärer kan bidra till verksamheten. Under denna försöksperiod bör Kulturnät Sveriges verksamhet noga följas och utvärderas så att beslut om inrättande av en eventuell permanent organisation fattas utifrån en väl dokumenterad verksamhet och på basis av en samhällsekonomisk analys.

De olika alternativ som undersökts är aktiebolag, ideell förening, myndighet, stiftelse samt att låta kulturnätet organisatoriskt sortera under någon befintlig verksamhet. En redovisning av vad de olika alternativen innebär återfinns i bilaga 4.

11.5.1 Möjliga lösningar

Det är viktigt att finna en organisationsform för ett Kulturnät Sverige som är öppen, flexibel och självständig. Utredningens förslag kräver inte någon omfattande organisation för att bygga upp och driva ett kulturnät, men valet av organisationsform har stor betydelse.

Verksamheten bör inledas omgående med ett interimistiskt arbetsår i avvaktan på att utredningsförslaget remissbehandlas och bereds i regeringskansliet. Den snabba IT-utvecklingen och behovet av kontinuerlig utvärdering gör att den verksamhet som sedan mer formellt startar 1998, under förutsättning att regering och riksdag så beslutar, enbart blir av övergångskaraktär (under 2-4 år). Verksamheten får under denna tid motivera sin egennytta ur både allmänhetens och institutionernas synvinkel. Först därefter fattas beslut om huruvida Kulturnät Sverige bör övergå i en permanent verksamhet.

De organisationsformer som redovisas i bilaga 4 har alla sina för- och nackdelar.

Ett svenskt kulturnät skulle naturligtvis kunna bilda en egen myndighet  eftersom vi ser kulturnätets verksamhet som ett samhällsintresse. Det som talar för myndighetsformen är att det ger en stabilitet och kontinuitet åt verksamheten. Eftersom Kulturnät Sverige föreslås bli ett frivilligt samarbetsforum för kulturproducenter i Sverige behöver den blivande projektorganisationen dock inte ägna sig åt myndighetsutövning.^[31] Dessutom föreslår vi en tidsbegränsad projektorganisation som kan upplösas redan om tre-fem år. Detta talar emot myndighetsformen. Det är också svårt att redan nu bedöma om det är samhällsekonomiskt motiverat att skapa en egen myndighet för Kulturnät Sverige.

Aktiebolag  är en organisationsform som förekommer även på det offentliga kulturområdet. Kungl. Dramatiska teatern och Kungl. Teatern ("Operan") i Stockholm är exempel på aktiebolag där regeringen utser styrelserna och staten äger samtliga aktier. Fördelen med att bilda ett aktiebolag för Kulturnät Sverige är att det underlättar extern finansiering, men det försvårar samtidigt statliga åtaganden som kräver att ett aktiekapital investeras. En nackdel med bolagsformen är normalt bristen på insyn; den slutna verksamhetsformen kan också avskräcka många aktörer på kulturområdet från att delta.

Stiftelseformen  är vanligt förekommande på kulturområdet. Stiftaren väljer själv om stiftelsen skall ha en egen förvaltning eller vara knuten till en befintlig verksamhet. Det innebär att en stiftelse kan ha stor självständighet. Det som talar emot bildandet av en stiftelse för kulturnätet är att stiftelseformen till sin natur är sluten och statisk, i och med att stiftelseförordnandet endast kan ändras om särskilda skäl föreligger. Eftersom Kulturnät Sverige föreslås utgöra en tidsbegränsad projektverksamhet är stiftelseformen därför olämplig. Formen innebär också att det kan vara svårt att få statliga anslag till verksamheten.^[32]

En möjlighet är att Kulturnät Sverige bildar en ideell förening.  Nackdelen med en ideell förening är att många olika intressenter på kulturområdet drar åt olika håll och att organisationen därför kan bli ohanterlig. Fördelen är att landets kulturproducenter kan delta aktivt i organisationen, eftersom en ideell förening inbjuder till engagemang och ger deltagarna möjlighet att påverka kulturnätets utformning. Föreningen kan skriva in i stadgarna att offentlighetsprincipen skall gälla, vilket ger önskvärd öppenhet och insyn i organisationen. Det är dessutom möjligt för en ideell förening att ta del av både statliga medel och extern finansiering.

Ett annat alternativ är att placera Kulturnät Sverige inom någon befintlig verksamhet.  Kulturnätet kan då dra nytta av den kunskap och kompetens som finns tillgänglig inom organisationen och slipper bygga upp en egen administration. Det finns dock en risk att kulturnätet förlorar i synlighet om det placeras inom någon befintlig myndighet på kulturområdet. Valet av myndighet riskerar också att uppfattas som att kulturnätet "väljer sida" och därmed kan inbyggda motsättningar mellan kulturinstitutionerna förstärkas. Om man placerar kulturnätet inom någon myndighet på kulturområdet kan det därutöver leda till att kulturinstitutionerna och övriga kulturproducenter inte känner sig lika delaktiga och därför inte bidrar i så stor utsträckning. En sådan placering torde också försvåra möjligheten till extern finansiering av verksamheten, vilket innebär att staten får ta ett större ekonomiskt ansvar.

En förutsättning för att Kulturnät Sverige skall placeras inom någon befintlig verksamhet är att det tillåts utgöra en självständig organisation med egen budget, styrgrupp och referensgrupper.

Ett alternativ kan vara att i kommittéform  driva Kulturnät Sverige genom att regeringen förlänger utredningens mandat och i tilläggsdirektiv anger hur försöksverksamheten skall bedrivas. Så fungerade t.ex. inledningsvis taltidningsverksamheten, som under ett flertal år drevs av Taltidningskommittén. Nackdelar med en sådan lösning är emellertid att organisationen blir låst i strukturen, förlorar en del i synlighet samt går miste om den dynamiska entreprenörsfasen. Kommittéformen är också svår att kombinera med extern finansiering.

Ett bättre alternativ är att placera kulturnätet under någon av akademierna.  Akademierna präglas av en gränsöverskridande struktur där det finns många arbetsgrupper, föreningar och kommittéer som arbetar tidsbegränsat. Dessutom medför en akademi som huvudman att kulturnätet kan finansieras externt och de tilltänkta finansiärerna har ställt sig positiva till en sådan organisatorisk lösning.

11.5.2 Förslag till organisation för Kulturnät Sverige

Utredningen föreslår att Kulturnät Sverige under försöksperioden fungerar som ett tidsbegränsat projekt inom akademiernas ram. Efter att ha granskat akademiernas olika verksamheter föreslås att Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien i kombination blir huvudman för kulturnätsorganisationen. Genom en sådan samverkan får kulturnätet dels tillgång till Vitterhetsakademiens särskilda kompetens inom kulturområdet, dels tillgång till Ingenjörsvetenskapsakademiens kompetens inom infrastrukturfrågor i allmänhet och informationsteknik i synnerhet. Ingenjörsvetenskapsakademien har också stor erfarenhet av att driva projekt i självständig form.

Båda akademierna har förklarat sig intresserade av ett samarbete med Kulturnät Sverige och en organisatorisk lösning föreslås där akademierna tillsammans åtar sig att bilda en gemensam plattform för kulturnätet. Denna lösning är, som framgått ovan, finansierad för de första årens verksamhet och det är också för de första åren som verksamhetsformen förordas.

Detta förslag är också förankrat i och med att lösningen diskuterats vid utredningens workshops,^[33] framför allt vid en särskild workshop om ett svenskt kulturnäts organisation och finansiering som vi arrangerade den 11 november 1996. Vid workshopen föreslogs just en tillfällig organisation i form av ett tidsbegränsat projekt som utvärderas efter en period om tre-fem år. Förslaget rönte bred uppslutning av deltagarna som var representanter för sektorsmyndigheterna på kulturområdet, för Kultur-, Utbildnings- och Kommunikationsdepartementen samt för andra berörda myndigheter som Statens kulturråd och Skolverket.

Vid samma workshop uttalades också tveksamhet till att inrätta en ny myndighet eller att lägga Kulturnät Sverige under en befintlig myndighet. Skälen härför var desamma som refererats ovan.

11.6 Tidsplan och kostnader

I detta avsnitt presenteras en plan för de närmaste tre-fem åren. Under denna period bör Kulturnät Sveriges verksamhet noga följas och utvärderas så att beslut om inrättande av en eventuell permanent organisation fattas utifrån en väl dokumenterad verksamhet och på basis av en samhällsekonomisk analys.

11.6.1 Fas 1

Vi föreslår att det bildas en interimistisk redaktion för ett Kulturnät Sverige så snart som möjligt. Denna bör utses av huvudmännen Vitterhetsakademien och Ingenjörsvetenskapsakademien på förslag av en styrgrupp^[34] vilken bör utses av Kulturdepartementet.

Under våren 1997 kommer förslaget till ett svenskt kulturnät att remissbehandlas. Av hänsyn till såväl den demokratiska processen som den snabba utvecklingen på IT-området bör denna redaktion och styrgrupp därför vara interimistisk. Redaktionens arbetsgruppgifter beskrivs närmare i avsnitt 11.7.1 och bör inledningsvis främst inriktas på att bistå institutionerna med stöd och råd i digitaliseringsarbetet samt med kompetensutveckling.

Kulturdepartementet kan sannolikt inte bidra med något anslag till redaktionens verksamhet under innevarande budgetår. Däremot har Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling och Stiftelsen framtidens kultur beviljat medel för verksamheten 1997. Därutöver har även Riksbankens Jubileumsfond aviserat att medel kan påräknas. Verksamheten kan således finansieras med externa medel i avvaktan på att förslaget om uppbyggnaden av ett Kulturnät Sverige har remissbehandlats, beretts i regeringskansliet och behandlats av riksdagen.

Denna något okonventionella arbetsmetod ser vi som nödvändig eftersom utvecklingen på IT-området går så snabbt och det slutbetänkande som presenteras i januari 1997 är en färskvara som kommer att åldras fort.

Det är dock inte första gången som utvecklingstakten styr valet av arbetsmetoder. Miljövårdsberedningen presenterade t.ex. sommaren 1996 ett förslag till en samlad strategi för kopplingen mellan IT och miljön med förslag till åtgärder för att främja IT-användningen inom miljöområdet. Miljödepartementet valde då att redan i budgetpropositionen för 1997 som presenterades i september 1996 att inom ramen för Naturvårdsverkets myndighetsanslag bygga upp ett svenskt miljödatanät^[35] Under hösten 1996 påbörjade också Naturvårdsverket en förstudie om hur ett svenskt miljödatanät bör organiseras.

Ett interimistiskt arbetsår

Vitterhetsakademien och Ingenjörsvetenskapsakademien har förklarat sig villiga att samfällt svara för den organisatoriska hemvisten för kulturnätet under ett interimistiskt arbetsår. Styrkan i en sådan lösning ligger i att Vitterhetsakademien har den innehållsliga kompetensen medan Ingenjörsvetenskapsakademien har ett tekniskt och strukturellt kunnande som är värdefullt som stöd för Kulturnät Sverige. Samtidigt undviks de låsningseffekter som en mer traditionell lösning kan medföra under denna entreprenörsfas.

Den interimistiska verksamheten bör ledas av en styrgrupp med representanter för Kulturdepartementet, kulturinstitutionerna, finansiärerna, Vitterhets- och Ingenjörsvetenskapsakademien samt fria kulturutövare. Dessutom bör flera referensgrupper knytas till verksamheten för att på så sätt förankra arbetet och inbjuda kultursverige till inflytande. Det är också viktigt att organisationen blir transparent och att offentlighetsprincipen gäller för verksamheten. Akademierna har samtyckt till en sådan lösning och Ingenjörsvetenskapsakademien har erbjudit sig att iträda ett arbetsgivaransvar.

För att säkra samverkan mellan de två akademierna föreslås inrättandet av en Kulturnätets akademiförsamling. Församlingen bör ha en rådgivande funktion och ha till uppgift att tillsammans med den operativa ledningen ansvara för verksamhetsplanering samt följa den löpande verksamheten.. Akademiförsamlingen föreslås rapportera till styrgruppen och bestå av ledamöter från båda akademierna som utses av respektive akademi.

Styrgruppen föreslås ansvara för beslut om ekonomiska och verksamhetsmässiga riktlinjer samt att utse redaktion och övriga referensgrupper, medan redaktionen ansvarar för den dagliga verksamheten och redovisar till styrgruppen.

11.6.2 Fas 2

Efter en sedvanlig remissomgång och ett regeringsförslag kan riksdagen tidigast under hösten 1997 ta ställning till utredningsförslaget om ett svenskt kulturnät. Först budgetåret 1998 är det därför möjligt för staten att gå in och ta någon form av ekonomiskt ansvar för ett Kulturnät Sverige.

Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, Stiftelsen framtidens kultur samt Riksbankens Jubileumsfond har ställt medel till förfogande för att gemensamt finansiera större delen av Kulturnätets verksamhet under de första åren. Detta bör betraktas som ett slags tidsbegränsat fullskaleförsök som fortlöpande utvärderas.

Utredningens förslag förutsätter därmed inte några omfattande ekonomiska åtaganden för staten. Tvärtom innebär förslaget till ett kulturnät en minimalistisk lösning. Det är dock angeläget att staten, genom Kulturdepartementet, finns med vid uppbyggnaden och driften av ett svenskt kulturnät. Det är en viktig markering gentemot kulturinstitutionerna, och det är en given följd av att Kulturnät Sverige är ett samhällsintresse. Det statliga ekonomiska åtagandet för kulturnätet bör finansieras genom omfördelning av befintliga resurser.

Samverkan med andra databaser

I dag finns ett flertal samhälleligt finansierade organisationer som har till uppgift att digitalisera material för forsknings-, utbildnings- och/eller arkivändamål, exempelvis den Demografiska databasen i Umeå, Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst (SSB) i Göteborg och Stockholms historiska databas. Av historiska skäl har dessa databaser olika huvudmän vilket bidrar till att de inte utnyttjas optimalt. En mer samordnad resursanvändning och ett gemensamt nyttjande av databaserna genom Kulturnät Sverige skulle möjliggöra synergieffekter och därmed en effektivare resursanvändning för dessa nationella angelägenheter.

För Umeås del är detta extra viktigt då staden saknar ett traditionellt landsarkiv. Fröet till ett virtuellt forskningsarkiv finns däremot redan i och med att Umeå universitets forskningsarkiv nu vidareutvecklas till Centrum för Arkivstudier. Vi föreslår därför en samverkan mellan detta centrum, Demografiska databasen och Kulturnät Sverige för att möjliggöra att databasens resurser tillgängliggörs för forskning, utbildning, arkiv, bibliotek och museer i betydligt större utsträckning än i dag.

Tidsbegränsat projekt vid en akademi

En mer reguljär redaktion för Kulturnät Sverige bör inrättas från och med år 1998. Redaktionens omfattning och arbetsuppgifter beskrivs närmare i avsnitt 11.7.1. Kulturnät Sverige föreslås att, liksom i fas 1, organisatoriskt fungera som ett tidsbegränsat projekt inom akademiernas ram. Under hösten 1997 bör dock en översyn av organisationen göras innan de slutgiltiga arbetsformerna för fas 2 fastställs.

Det tidsbegränsade fullskaleförsöket med ett svenskt kulturnät, dvs. fas 2, bör sträcka sig över två till fyra år, beroende på hur länge de externt anslagna medlen i kombination med statens anslag räcker.

11.6.3 Fas 3

Organisationsformen för ett permanent Kulturnät Sverige kan vara densamma som under försöksperioden, men staten kan också välja en annan form.^[37]

Om uppdraget däremot inte anses långsiktigt motiverat, om det betraktas som slutfört eller om kulturnätet inte visar sig vara samhällsekonomiskt försvarbart, läggs verksamheten i stället ned. Vi ser det som en särskild fördel att den föreslagna organisatoriska formen inrymmer fröet till sin egen destruktion.

11.7 Kulturnätets arbetsformer

För att kulturnätet skall kunna bli verklighet behövs en samordnande funktion som skapar och utvecklar nätets ingångssida och gemensamma funktioner. Denna redaktion bör också bistå kulturnätets deltagare med råd och stöd samt ansvara för redaktörskapet för diskussionsgrupperna och det föreslagna kulturforumet. Organisationen för Kulturnät Sverige är inte geografiskt beroende utan kan med fördel vara placerad på flera platser i landet.

Kulturnätet bör ledas av en styrgrupp som knyts till redaktionen och som ansvarar för strategiska och övergripande frågor samt fungerar som rådgivargrupp för redaktionen. Dessutom bör flera referensgrupper knytas till redaktionen.

11.7.1 Redaktion

Redaktionen skall fungera som en inspirationskälla och rådgivare för de kulturproducenter som vill tillgängliggöra material via Kulturnät Sverige. Redaktionen skall också samordna och strukturera innehållet på kulturnätet genom att skapa, driva, underhålla och utveckla nätets ingångssida. En annan viktig uppgift är att moderera och administrera digitala diskussioner i olika ämnen och att vara redaktör för det föreslagna kulturforumet.^[38]

Redaktionen bör bestå av ett litet antal anställda som kompletterar varandra. Under kulturnätets uppbyggnadsskede bör teknisk och juridisk kompetens liksom kunskaper i effektiv kommunikation via www finnas vid redaktionen. Den bör också ge kulturproducenter råd och stöd vad gäller digitalisering.

Vi anser att den föreslagna redaktionen, i väntan på beslut om att inrätta Kulturnät Sverige, bör börja arbeta med dessa frågor så snart som möjligt, eftersom vi under utredningstiden mött en stor efterfrågan på råd, stöd och erfarenhetsutbyte från landets kulturproducenter.

Arbetsuppgifter

En rad arbetsuppgifter för redaktionen är ganska självklara, nämligen att:

 skaffa plats på en - eventuellt egen - server för kulturnätets ingångssida och övrigt gemensamt material,
 skapa, utforma, driva, underhålla och utveckla ingångssidan,
 anpassa och vidareutveckla någon av de befintliga sökmotorerna på Internet för kulturnätets behov,
 producera en självinstruerande beskrivning av hur kulturnätet fungerar som kan nås från ingångssidan och som även finns tillgänglig i form av en lättfattlig tryckt bruksanvisning,
 godkänna ansökningar om att få delta i kulturnätet,
 skapa och därefter ständigt uppdatera en handbok - som bör finnas i både digital och tryckt form - för dem som vill lägga ut information på nätet,
 bistå kulturproducenter med råd och stöd,
 initiera, underhålla, moderera och utveckla elektroniska diskussionsgrupper,
 utforma, redigera och utveckla ett kulturforum med möjlighet till debattinlägg, recensioner och andra typer av material från användarna,
 följa Internets tekniska utveckling,
 följa utvecklingen av andra svenska nätverk med information till allmänheten på Internet, samråda och eventuellt samarbeta med dessa, samt
 informera om och marknadsföra kulturnätet.

Redaktionen bör också:

 på olika sätt verka för att så stor enstämmighet som möjligt råder vad gäller benämningar som förekommer på kulturnätet. I samråd med kulturinstitutioner och övriga kulturproducenter kan t.ex. en förteckning med rekommenderade benämningar tas fram och göras tillgänglig i såväl pappers- som digital form,
 initiera nätverk för dem som ansvarar för tekniken respektive innehållet på de sidor som knyts till kulturnätet,
 verka för att utbildningar för att hantera den nya tekniken kommer till stånd för t.ex. tekniker och informationsansvariga,
 upphandla konsulttjänster, serverutrymme^[39] och Internet-anslutning till konkurrenskraftiga priser för de kulturproducenter som deltar i kulturnätet,
 särskilt bistå mindre kulturproducenter med t.ex.utbildning i användning av multimedial teknik, möjligheter att använda sig av teknisk utrustning samt hjälp att hyra plats på en webbserver,
 följa utvecklingen av, knyta kontakt och utbyta erfarenheter med andra internationella, nationella, regionala och lokala nätverk,
 överväga om delar av det material som redaktionen lägger ut också bör publiceras på andra språk, t.ex. engelska och större invandrarspråk som finska och serbokroatiska.

11.7.2 Styr- och referensgrupper

En styrgrupp bör arbeta med långsiktiga frågor och utforma en strategi för Kulturnät Sverige som regelbundet bör ses över och omarbetas. Gruppen bör fungera som stöd och ledning för redaktionen och ansvara för övergripande och strategiska frågor kring Kulturnät Sverige. En inledande viktig uppgift blir att utforma de etiska regler som vi föreslår att den som vill delta i kulturnätet skall förbinda sig att följa.^[40] Styrgruppen bör också fastställa kriterier för deltagande i kulturnätet och de sanktioner som kan bli aktuella för den som inte följer de uppställda reglerna. I styrgruppens uppgift bör dessutom ingå att avgöra enskilda tveksamma ansökningar om deltagande.

Vid sidan av styrgruppen bör flera referensgrupper inrättas. Vi föreslår att ett utvidgat "Kultur-rundabord",^[41] bestående av representanter för sektorsmyndigheterna på kulturområdet och för de större stiftelser och fonder som beviljar stöd åt kulturprojekt, bildar en referensgrupp för kulturnätet. Även några fria kulturutövare bör ingå i gruppen. Arbetsuppgifterna bör bl.a. vara att söka skapa ökad samverkan mellan institutioner och sektorer, att verka för att enhetliga riktlinjer för hur kulturmaterial skall registreras arbetas fram och att genom olika inititativ främja IT-användningen inom kulturområdet.

Särskilda referensgrupper för teknik och juridik bör också inrättas. Vi föreslår dessutom att styrgruppen inbjuder en bred krets av kulturproducenter till ett större diskussionsforum. Detta forum bör samlas några gånger årligen för att diskutera strategiska frågor och dessemellan kommunicera med styrgruppen och redaktionen via e-post, telefon och elektroniska diskussionslistor.

11.7.3 Webbhotell

Många kulturproducenter arbetar utan ekonomiskt stöd eller vinning av sitt kulturskapande. Dessa människor och organisationer har oftast små resurser och har därför inte möjlighet att skaffa egen server för att lägga ut material på www och kulturnätet. Det har i flera sammanhang framställts önskemål om att kulturnätet skall driva en server som också fungerar som webbhotell med låga priser för kulturproducenter som vill lägga ut material på Kulturnät Sverige. Andra menar att det blir alltför dyrt, svårt och personalkrävande att driva ett webbhotell i kulturnätets regi.

En tanke är att Kulturnät Sverige går samman med exempelvis Det offentliga Sverige på Internet^[42] och Svenska miljönätet^[43] och gemensamt med dessa projekt driver ett webbhotell. Ett alternativ är att kulturnätsredaktionen fungerar som en guide till olika webbhotell och eventuellt också upphandlar plats på webbservrar till fördelaktiga priser för de kulturproducenter som behöver någonstans att lägga det material som skall ingå i Kulturnät Sverige. Även en sådan upphandling kan ske i samarbete med andra projekt.

Inspiration kan hämtas från t.ex. Danmark där det av Kulturministeriet drivna Kulturnet Danmark erbjuder plats på en webbserver för de statliga kulturinstitutioner som inte har egen server.^[44]

I Canada kan enskilda kulturskapare lägga ut webbmaterial på en server som drivs av den ideella föreningen CultureNet till en kostnad motsvarande 50 kronor per sida och år. CultureNet kommer också att driva redaktionen i det blivande nationella kanadensiska kulturnätet^[45] och tanken är att även detta "Canadian Cultural Electronic Network" skall erbjuda motsvarande förmånliga pris.

Det är viktigt att även kulturproducenter med små resurser har möjlighet att delta i Kulturnät Sverige. Därför är det bra om kulturnätet kan ordna eller erbjuda plats på en webbserver till låg kostnad. En tanke är att ha differentierade priser så att enskilda kulturutövare betalar en lägre avgift än andra för utrymme på en webbserver i Kulturnät Sveriges regi.

Kulturnätsredaktionen bör utreda hur alla kulturproducenter skall kunna få tillgång till utrymme på en webbserver och också överväga att upphandla sådant utrymme liksom Internet-anslutning för deltagarna i kulturnätet.

11.8 Tillsyn, kvalitetssäkring och utvärdering

För att Kulturnät Sverige skall ha ett värde måste nätets innehåll vara kvalitetssäkrat. Ett minimikrav är att redaktionen kontrollerar att det material som läggs ut kommer från den avsändare som anges. Redaktionen bör också regelbundet undersöka att de etiska regler som deltagarna förbundit sig att följa verkligen följs och att inga länkar från Kulturnät Sveriges ingångssida leder till tomma eller olämpliga sidor.

Redaktionen bör dessutom fungera som moderator för de elektroniska diskussionsgrupperna och som redaktör för det föreslagna kulturforumet.

11.8.1 Regler

Styrgruppen bör utforma regler som alla deltagare i Kulturnät Sverige skall förbinda sig att följa. Reglerna bör omfatta etiska överväganden, respekt för upphovsrätten och den personliga integriteten samt stadga att deltagarna bör vinnlägga sig om att följa de krav och rekommendationer för webbsidor som anges i avsnitt 11.4.2. Styrgruppen bör också bestämma vilka sanktioner som skall utlösas när reglerna inte följs och sedan vid behov använda sig av dessa.

11.8.2 Tillsyn och säkerhetsaspekter

Kraven på driftssäkerhet för kulturnätet bör vara höga. Någon form av intrångsskydd måste finnas för det material som kulturnätsredaktionen lägger ut på nätet, samtidigt som säkerhetskraven inte får hindra tillgängligheten. Dessutom bör det finnas skydd mot obehörig uppdatering och förvanskning liksom funktioner för att vid behov kunna rekonstruera innehållet.

Redaktionen bör också fungera som moderator för de olika elektroniska diskussionsgrupper som Kulturnät Sverige planeras inrymma. Dessutom bör redaktionen ansvara för redaktörskapet för det digitala kulturforum som närmare beskrivs i avsnitt 11.2.2.

Redaktionen bör tillse att säkerheten kring kulturnätet är god. Personalen bör hålla sig informerad och sprida kunskaper om utvecklingen av elektroniska sigill, digitala signaturer och andra metoder för att skydda innehållet från obehörigas påverkan.

Innehållet på kulturnätet bör också skyddas genom regelbunden säkerhetskopiering och virusprogram bör regelbundet användas.

11.8.3 Kvalitetssäkring

Den som publicerar material på Kulturnät Sverige skall förbinda sig att följa de särskilda regler, samt de krav och rekommendationer som föreslås i avsnitt 11.4.2. Detta innebär att grundförutsättningarna för en hög kvalitet på kulturnätets innehåll är goda. Varje deltagare ansvarar sedan för att det material som läggs ut på nätet är faktagranskat och i enlighet med de uppsatta reglerna. Detta innebär att kulturnätsredaktionen inte har något ansvar för det material som de enskilda kulturproducenterna lägger in, men att redaktionen naturligtvis ändå vinnlägger sig om att kontrollera att materialet inte förändras eller förvrängs av obehöriga och att felaktigheter inte förekommer.

Den som anslutit sig till Kulturnät Sverige får som symbol använda kulturnätets logotyp. Logotypen kan t.ex. vara det gröna K:et,utformat i analogi med ett snabel-a, som varit utredningens kännemärke.^[46] Symbolen kan också ses som en kvalitetsstämpel på sidan. Via symbolen, som bör vara klickbar, skall användaren föras tillbaka till Kulturnät Sveriges ingångssida.

11.8.4 Utvärdering

För att kunna avgöra om Kulturnät Sverige skall vara ett samhällsåtagande, bör nyttan först utvärderas. Vi föreslår därför att en utvärderare följer kulturnätets utveckling under fas 1 och 2,^[47] för att sedan lämna underlag till ett politiskt beslut om huruvida ett kulturnät skall bli en statlig angelägenhet. Utvärderaren bör utses av Kulturdepartementet i samråd med de externa finansiärerna. I utvärderingen bör en investeringsbedömning av det slag som beskrivs nedan ingå, dvs. en värdering av de kostnader och intäkter som kulturnätet medför bör göras.

Är Kulturnät Sverige en samhällsnytta?

Vilka kostnader medför Kulturnät Sverige i den form som vi diskuterat tidigare i betänkandet? Vilka intäkter kan vi identifiera? I kapitel 9 har vi ställt upp de kostnader respektive nyttor som vi kan förmoda att ett kulturnät kommer att innebära. Där skriver vi också att en mer preciserad kvantifiering respektive värdering av dessa poster, i synnerhet för nyttoeffekterna, kan vara svår att genomföra redan i dag. En utvärdering bör dock göras så snart posterna blivit mer definierade för att värdera nyttan av ett kulturnät inför ett eventuellt samhälleligt åtagande.

Utvärderingen skall baseras på ett samhällsekonomiskt effektivitetskriterium. Samhällsekonomisk effektivitet uppstår då man producerar något för att någon skall få det bättre utan att någon annan därmed får det sämre. Genom att göra en investeringsbedömning av kulturnätet där man värderar de olika intäkter respektive kostnader som ett kulturnät förväntas bära, kan man sedan avgöra om kulturnätet är samhällsekonomiskt effektivt.

Figur 1

Om vi utgår från att ytan under efterfrågekurvan i figur 1 anger konsumenternas betalningsvilja, kan vi illustrera de totala samhällsekonomiska intäkterna med ytan Ecq_e0, varav endast ytan pcq_e0 utgör finansiella intäkter vid ett pris som är lika med p i figur 1. De totala kostnaderna framgår av TSK-kurvan (TSK, totala styckkostnader), dvs. de utgörs av ytan abq_e0. Kriteriet för att kulturnätet skall betecknas som samhällsekonomiskt lönsamt blir därför att de samhällsekonomiska intäkterna skall överstiga de totala kostnaderna, dvs. Ecq_e0> abq_e0.

I praktiken kompliceras tillämpningen av detta diagram av att sällan mer än en eller annan punkt på efterfrågekurvan är känd. För kulturnätets del kan man t.o.m. säga att ingen punkt på efterfrågekurvan ännu är känd. Det blir alltså svårt att redan i dag uppskatta konsumenternas totala värdering av ett kulturnät och att värdera nyttan av detsamma. Vi föreslår därför, vilket också sägs inledningsvis, att man följer kulturnätets utveckling under fas 1 och 2, för att utvärdera nyttan av ett kulturnät för samhället. Därefter kan samhället besluta om ett kulturnät skall bli ett statligt åtagande.

Externa effekter

De poster som tagits upp som nyttor i kapitel 9 utgör främst externa effekter.^[48] Externa effekter är i motsats till andra effekter på konsumenten, t.ex. egna inköp, resultatet av en av utomstående kontrollerad åtgärd. De utgörs således av faktorer som andra bestämmer över. Till exempel utgör den utbildning av arbetskraft inom ett företag som inte påverkar lönen och som "medföljer" arbetskraften vid anställning i ett annat företag, en positiv extern effekt av en produktion på en annan produktion.

En enskild människas konsumtion påverkas inte bara av externa effekter av företagens produktion utan också av andra människors konsumtion. En person kan t.ex. känna sig fördelaktigt påverkad av grannens hemdator (positiva externa effekter av konsumtion) och/eller negativt påverkad av grannens sena datorspelande (negativ effekt). Eftersom grannen inte kan antas ta hänsyn till sådana verkningar på utomstående, blir konsumtionsfördelningen mellan olika människor inte optimal ur samhällets synvinkel. Ett annat exempel av liknande slag finns på telefonområdet; anskaffning av telefonabonnemang i fler hushåll höjer värdet av telefoninnehav i övriga hushåll.

I princip skulle man här kunna beräkna hur mycket den påverkade individen är villig att betala för att erhålla ytterligare positiva externa effekter av andras konsumtion, respektive för att andra minskar sin konsumtion av sådant som ger upphov till negativa externa effekter. Därigenom skulle man kunna beskriva den totala effekten av människors konsumtion på ett sätt som motsvarar den totala effekten av den produktion som ger upphov till externa effekter.

Bilden kan kompliceras av att de statsinkomster som behövs för att täcka det finansiella underskottet kan vara svåra att uppbringa utan att ineffektivitet skapas på något annat håll i ekonomin. Statsfinansiellt motiverade önskemål om full kostnadstäckning vid avgiftsuttag medför emellertid, som visats i kapitel 9, ett ineffektivt utnyttjande av den verksamhet som Kulturnät Sverige skulle utgöra.

Praktiskt tillvägagångssätt

Rent praktiskt bör tre viktiga områden ingå i utvärderingen; den ovan nämnda samhällsekonomiska analysen, användarnas krav och förväntningar samt kulturnätets internt fastställda mål.

Med användare avses såväl institutioner som fria kulturutövare och allmänhet. Dessa gruppers krav och förväntningar bör utvärderas genom enkätförfarande. Kulturnätets kvalitativa och kvantitativa mål bör fastställas av styrgrupp och redaktion i samråd.

Extern förväntan och intern måluppfyllelse

Vissa typer av verksamheter har tämligen handfasta mått på måluppfyllelse och en utvärdering av resultaten innebär då inga större problem. När det gäller att bedöma en verksamhet som Kulturnät Sverige behövs metoder som tar hänsyn till kvalitetsbedömningar på många nivåer, såväl externa som interna.

Å ena sidan bör ett antal kvantitetsmått fastställas; andel anslutna till kulturnätet, antal uttag, spridning i användargrupperna etc.

Å andra sidan måste stor vikt läggas vid att bedöma själva kärnan av verksamheten, nämligen kvaliteten i Kulturnät Sveriges arbete. Ett bra kulturnät behöver utveckla både djup och bredd i verksamheten. Nyskapande och kreativt experimenterande kan inte bindas av mått och normer som är avpassade efter helt andra typer av verksamheter. Det är därför viktigt att kvalitets- och utvärderingsfrågor får inta en central plats i kulturnätets initiala verksamhet.

Härvid bör även hänsyn tas till kulturnätets strukturkapital, dvs. vad som finns kvar när "personalen gått hem", t.ex. databaser, manualer och organisationsstruktur. Kulturnätets logotyp och varumärke k-stämpeln, vars föreslagna användning beskrivs i avsnitt 11.8.3, bör även inbegripas i denna värdering, liksom det utvecklingsarbete som utförts och som finns dokumenterat i en mer permanent form. Även det som ofta benämns "humankapital", dvs. kompetensen och kapaciteten hos medarbetarna, bör inbegripas.

Det är sålunda knappast möjligt att finna gemensamma och objektiva kvalitetsmått för kulturnätets många skilda verksamheter. Därför bör arbetet med att utveckla och förankra prestationsmåtten inledas så snart den föreslagna interimistiska verksamheten startar. Det är också viktigt att utvärderingen leder till uppföljningar av skilda slag, inte bara avseende val av framtida organisationsmodell utan också av verksamheten i sig.

En utvärdering av detta slag sätter dessutom i gång en process som under sitt förlopp påverkar verksamheten. Själva beslutet att utvärdera ett område innebär ofta att deltagarna själva granskar sin verksamhet på ett delvis nytt sätt och att diskussionerna kring verksamheten intensifieras. En utvärdering bör vidare inkludera internationella jämförelser så att effektiviteten i ett svenskt kulturnät även kan bedömas hålla internationell standard.

Vi föreslår därför att en extern utvärderare omgående tillsätts med uppdrag att beakta såväl interna som externa mått för måluppfyllelse. Genom att Kulturnät Sverige inledningsvis ges en relativt fristående organisatorisk lösning är det särskilt viktigt att regeringen får det underlag den behöver för att kunna pröva verksamhetens resultat.

11.9 Kulturnätets webbplats

För att visualisera hur ingångssidan till ett framtida Kulturnät Sverige kan komma att se ut har vi tagit fram en prototyp som kan ses på utredningens hemsidor under adressen http://www.regeringen.se/kulturnat Prototypen återfinns också på cd-romskivan sist i betänkandet.

Prototypen innehåller information om vad kulturnät Sverige är och när sidan senast uppdaterades. I ett katalogsystem inryms olika ämneskategorier inom kulturområdet, som arkitektur, arkiv, dans, design etc., med underkategorier som dansgrupper, dansscener, balett, jazzdans osv. Katalogsystemet kompletteras av ett söksystem som bygger på att deltagarna i kulturnätet förser sina webbsidor med metainformation. Dessutom kommer det att finnas möjlighet till geografisk sökning och sökning med hjälp av internationella sökverktyg.

Det söksystem vi har valt att använda är Harvest,^[49] som är utvecklat av IRTF-RD (Internet Research Task Force Research Group on Resource Discovery). Systemet är utvecklat för att samla, organisera och söka information över Internet.

Det går att avpassa vad som skall samlas in. I prototypen har vi t.ex. valt att från HTML-dokument samla titel, metainformation, länkar från dokumentet samt namn på inlagda bilder. Informationen från ett dokument läggs i ett s.k. objekt i formatet SOIF^[50] som sedan kombineras och görs sökbara. För att inte servrar och nätverk skall överbelastas under insamlingen kan den göras distribuerat och den resulterande samlingen av objekt sedan sättas ihop centralt. Det sökverktyg som används är Glimpse^[51] som möjliggör relativt avancerade sökfrågor.^[52]

För att visa på söksystemets funktionalitet har Naturhistoriska riksmuseet och Demografiska databasen försett delar av sina webbplatser med metainformation som möjliggör sökning på beskrivning och nyckelord. Det enklaste sättet att söka i kulturnätet är att ange ett sökord, t.ex. släktforskning  eller en fras t.ex. Tuna församling.  Det är även möjligt att söka mer specifikt på strukturerad information, t.ex. beskrivning : universitet  eller nyckelord : demografi.  Sökfrågan kan utvecklas genom att sökord och fraser kombineras med de booleska operatorerna AND/OR, t.ex. nyckelord : demografi AND "Tuna församling".  Mer information om hur man söker finns på adressen http://www.norrnod.se/kulturnat/sokinfo.htm

Den framtida ingångssidan till Kulturnät Sverige, dock inte prototypen, föreslås också innehålla länkar till

 e-postadresser till dem som arbetar vid kulturnätsredaktionen och till ledamöterna i styr- och referensgrupperna,^[53]
 ett kulturforum,^[54]
 ett diskussionsforum,^[55] samt
 en evenemangskalender.^[56]

11.10 Modellprojekt med inspirerande exempel

I anslutning till utredningsarbetet har vi med hjälp av medel från Stiftelsen framtidens kultur arbetat fram ett antal förebilds- och modellprojekt för ett framtida Kulturnät Sverige. Syftet är att dessa exempel skall fungera idégenererande för hur ett kulturnät kan tänkas användas. De olika projekten presenteras närmare i bilaga 4 och finns även länkade till prototypen för Kulturnät Sverige^[57] samt på den cd-rom som medföljer betänkandet.

De sju exemplen är Energi- och livsstilslabbet i Trollhättan, Kyrkböckernas hemligheter, Norrtälje Konsthall, Graffiti i Botkyrka, Stockholmsoperan för utsocknes, Birka - vikingastaden som försvann, samt Köket - hemmets viktigaste plats i tre dimensioner.

I exemplen har vi inte väjt för att använda komplexa och minneskrävande presentationstekniker - något som med dagens överföringshastigheter blir mycket svårtillgängligt på www för alla dem som är uppkopplade via t.ex. modem. Men med den snabba utvecklingen när det gäller modembandbredd och komprimeringsmetoder är det en tidsfråga innan film, animeringar, stereoljud, virtuella verkligheter etc. blir lika enkelt eller enklare tillgängligt än på cd-rom i dag. Det som, när text-TV kom för ett decennium sedan, missvisande i bland kallades interaktiv television, blir därmed verklighet. Tanken med att lägga exemplen på cd-rom är att förmedla en känsla för hur dagens stundtals tvångströjebetonade Internet kan komma att te sig inom bara några år.

Noter

2. Se vidare 2.2. [Tillbaka]

3. Proposition 1996/97:3 Kulturpolitik. Se också 3.2.2. [Tillbaka]

4. Proposition 1995/96:125, Åtgärder för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. Se också 3.2.1. [Tillbaka]

5. Ibid s. 14. [Tillbaka]

6. SOU 1995:85, Tjugo års kulturpolitik 1974-1994. [Tillbaka]

7. Se också 3.4.1, 3.4.5 och 5.2.1. [Tillbaka]

8. Se Proposition 1996/97:3 Kulturpolitik, s. 27 och 3.2.2. [Tillbaka]

9. Se kapitel 10. [Tillbaka]

10. Se vidare 11.7.1. [Tillbaka]

11. Se 5.4.4. [Tillbaka]

12. Se vidare bilaga 2. [Tillbaka]

13. Se vidare 11.7.1 om redaktionens arbete och 11.7.3 om webbhotell. [Tillbaka]

14. Se vidare 2.2. [Tillbaka]

15. Se vidare kapitel 6. [Tillbaka]

16. Se vidare avsnitt 11.3. [Tillbaka]

17. Se 11.8.1. [Tillbaka]

18. Se vidare 11.2.2. [Tillbaka]

19. Se vidare 11.2.3. [Tillbaka]

20. Direktivet återfinns som bilaga 1. [Tillbaka]

21. Se vidare 11.7.2. [Tillbaka]

22. Se vidare 11.8.1. [Tillbaka]

23. Adressen är http//www.yahoo.com [Tillbaka]

24. Adressen är http://www.sunet.se/sweden/main-sv.html [Tillbaka]

25. Se 3.3.1. [Tillbaka]

26. Se 3.3.2. [Tillbaka]

27. Se 7.2.1. [Tillbaka]

28. Se vidare kapitel 8. [Tillbaka]

29. Se 3.3.3. [Tillbaka]

30. Se vidare 11.6. [Tillbaka]

31. Myndighetsutövning innebär beslut eller åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Utanför myndighetsutövningens område faller däremot ärenden som uteslutande gäller råd, upplysningar eller andra oförbindande besked. [Tillbaka]

32. Se även bilaga 4, avsnitt 4.4. [Tillbaka]

33. Se också 1.3.2. [Tillbaka]

34. Av formella skäl kallas denna styrgrupp för referensgrupp under den interimistiska verksamheten 1997, men kommer i praktiken att ha en styrande funktion. [Tillbaka]

35. Se även 3.3.2. [Tillbaka]

36. Se 11.8.4. [Tillbaka]

37. Se bilaga 4. [Tillbaka]

38. Se 11.2.2. [Tillbaka]

39. Se 11.9.4. [Tillbaka]

40. Se vidare 11.8.1. [Tillbaka]

41. Se vidare 1.3.7. [Tillbaka]

42. Se 3.3.1. [Tillbaka]

43. Se 3.3.2. [Tillbaka]

44. Se även 4.2.1. [Tillbaka]

45. Se även 4.3.3. [Tillbaka]

46. Logotypen syns på betänkandets omslag. [Tillbaka]

47. Se vidare 11.6. [Tillbaka]

48. Nyttoeffekter:
     bättre infrastruktur på forsknings- och utbildningsområdet,
     ökad kollektiv kunskap,
     begränsad effekt av diskriminerade i ett IT-tekniskt B-lag,
     upphävande av den geografiska snedfördelningen,
     minskade könsskillnader på IT-området,
     ökad demokrati,
     ökad måluppfyllelse för kulturinstitionerna,
     egen svensk kulturell identitet på Internet. [Tillbaka]

49. Adressen är http://harvest.cs.colorado.edu [Tillbaka]

50. Se 7.2.1. [Tillbaka]

51. Mer information finns på adressen http://glimpse.cs.arizona.edu [Tillbaka]

52. Se vidare http://www.norrnod.se/kulturnat/sokinfo.html [Tillbaka]

53. Se 11.7.2. [Tillbaka]

54. Se 11.2.2. [Tillbaka]

55. Se 11.2.2. [Tillbaka]

56. Se 11.2.3. [Tillbaka]

57. Se adress ovan. [Tillbaka]