Kap. 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | Litteratur
Bil. 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13
Utförlig innehållsförteckning
| |
| Slutbetänkandet: Till statsrådet | Ordförklaringar | Sammanfattning Kap. 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | Litteratur Bil. 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 Utförlig innehållsförteckning | |
Uppdraget har sin bakgrund i den snabba utvecklingen av informationsteknik (IT) och de nya tekniska lösningar som leder till att tele- och datakommunikation integreras och kan länkas samman över geografiska gränser. Utvecklingen medför att infrastruktur, arbetsvillkor och levnadsmönster i samhället är på väg att förändras i grunden. Detta innebär också förändrade villkor för kulturlivet. IT kan ge nya möjligheter till konstnärligt skapande, ökad tillgänglighet till kulturarvet och nya plattformar för utbyte av tankar och upplevelser.
Kulturutredningen uttalade i betänkandet Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) att nya nätverk och informationssystem bör säkras för fritt tankeutbyte, att databaser inom kulturområdet som gör informationen tillgänglig för allmänheten bör skapas samt att ett särskilt digitalt kulturnät, "Kulturnät Sverige", bör kunna skapas för att öka tillgängligheten till den samlade kunskapen och informationen inom kulturinstitutionerna.
Utgångspunkten för utredningen är att varje kulturinstitution bör använda sig av IT för att göra sin information tillgänglig för andra institutioner och aktörer inom kulturområdet, för forskare och för allmänheten. I utredningsdirektivet påpekas att det finns ett stort behov av samverkan och samordning beträffande informationsförsörjning, informationsplattformar och verksamhetsförnyelse.
Statens roll när det gäller att främja medborgarnas möjligheter till informationsinhämtning understryks också i direktivet. En demokratisk grundprincip är att alla skall vara tillförsäkrade möjligheten att hämta information. I hög grad avgörande för detta är dels i vilken utsträckning kulturinstitutionerna förmår ta till sig och använda den nya tekniken, dels hur användarvänlig den är. Män och kvinnor bör behandlas lika och funktionshindrades behov bör beaktas. Ett uttalat mål bör vara att medborgarna inte skall delas upp i ett informationstekniskt A- och B-lag.
Uppdraget innebär att lämna förslag till en samlad strategi för kulturinstitutionernas IT-användning och att föreslå hur ett gemensamt kulturnät kan byggas upp. Det innebär bl.a. att kartlägga kulturinstitutionernas IT-användning och planerade projekt samt att ange de grundläggande ekonomiska, tekniska och rättsliga förutsättningarna för en samlad IT-strategi inom kulturområdet. Vidare skall utredaren söka finna öppna tekniska system där olika former för systematisering och katalogisering av information beaktas så att frågan om användarvänligheten sätts i centrum. Syftet bör vara att utveckla nya vägar och främja dialoger mellan olika kulturproducenter och medborgarna. Om förslag läggs som innebär ökade resursanspråk skall förslag till finansiering redovisas. Utredaren bör vidare föreslå de åtgärder i övrigt som utredningsarbetet ger anledning till. Uppdraget skulle enligt direktivet slutredovisas senast den 15 november 1996. Utredningen har senare beviljats förlängd arbetstid till den 31 januari 1997.
Delbetänkandet
I juli 1996 presenterade utredningen delbetänkandet Inför ett svenskt kulturnät - IT och framtiden inom kulturområdet (SOU 1996:110). Däri redovisades kulturinstitutionernas och andra kulturproducenters IT-användning samt diskuterades förutsättningarna för en IT-stategi inom kulturområdet.
Rent arbetsmässigt låg tyngdpunkten på en kartläggning av IT-användningen inom kulturområdet. Någon liknande genomgång har tidigare inte gjorts och en sådan undersökning är en förutsättning för att en generell IT-strategi skall kunna formuleras. Vi redovisade hur långt digitaliseringsarbetet har kommit och vad de olika institutionerna såg som önskvärt att digitalisera framöver.
Parallellt med detta grundläggande arbete undersöktes de olika hinder som kan finnas för att förverkliga ett svenskt kulturnät. Det handlar både om grundläggande demokratiaspekter och om juridiska, tekniska, organisatoriska och ekonomiska förutsättningar. Ett första steg var därför att kartlägga de olika regelverk, inte minst vad gäller finansierings- och avgiftsfrågor, som anger de praktiska förutsättningarna för vårt förslag.
Utvecklingen av den tekniska infrastrukturen på IT-området har varit svindlande, men även den immateriella överbyggnaden som underlättar informationsutbytet människor, företag och institutioner emellan har utvecklats med en överraskande intensitet. Det gäller i synnerhet den kraftigt ökande användningen av Internet, men också det imponerande digitaliseringsarbete som pågår, inte minst vid våra kulturinstitutioner.
Verkligheten, och därmed förutsättningarna för utredningsarbetet, har sålunda förändrats sedan kommittédirektiven skrevs hösten 1995. Kultur kan ses som ett samhälles strategi för att klara förändring och utredningsarbetet har i sig blivit en illustration av just detta. Det blivande Kulturnät Sverige är inte primärt ett IT-projekt utan bör ses som ett redskap för den kulturella förnyelsen.
IT - en viktig del av infrastrukturen
Inom något decennium har vi ett Sverige där IT utgör en väsentlig del av infrastrukturen för information och kommunikation. Nya och mer effektiva sätt att kommunicera förändrar också vårt sätt att se och tänka; våra krav och förväntningar på information och kommunikation skärps. Det ligger i kulturinstitutionernas intresse att leva upp till dessa ökade förväntningar genom att med hjälp av IT tillgängliggöra den egna verksamheten. Vi befinner oss i början av en utveckling där intresset, kvalitetskraven och förväntningarna från användarna ständigt ökar men där också utvecklingen av den tekniska infrastrukturen leder till kvalitativt nya möjligheter. I dag framstår Internet som en av de centrala utvecklingslinjerna även om morgondagens motsvarighet sannolikt kommer att grundas på andra koncept och frigöra andra delar av informationsteknikens möjligheter. Samtidigt går inte att komma ifrån att IT i grunden består av konkreta föremål såsom kablar, växlar och datorer som tillsammans bildar en infrastruktur.
Det finns många definitioner av begreppet infrastruktur och ofta tar de fasta på den karaktär av underbyggnad som infrastrukturen fyller i ett samhälle. Infrastrukturens grundläggande funktion är att tillhandahålla inte bara materiella anläggningar såsom transport-, kommunikations- eller energisystem utan i lika hög grad immateriella basfunktioner i ett samhälle. Flödet av varor, människor och information i nätverken utgör själva fundamentet för det som vi kallar ett samhälle.
IT förändrar samhället
Ny teknik kommer snabbt men människors grundläggande värderingar förändras långsamt. Vi lever i det förgångna betydligt mer än vi är medvetna om. Vi tolkar verkligheten utifrån föreställningar och världsbilder som baseras på erfarenheter från det förgångna. Det är få förunnat att uppfinna nya koncept, nya sätt att tänka. Olika människor och grupper av människor reagerar olika i likartade situationer. Deras samhälleliga och historiska erfarenheter skiljer sig åt. Det finns också en inbyggd slöhet, ett slags diffust motstånd vad gäller kulturell förändring som kan vara hindrande när det leder till värderingar och antaganden som huvudsakligen utgår från synsätt baserade på redan försvunna verkligheter och där nyfikenheten inför det som finns framför oss inte får en chans att utvecklas. Det blir särskilt farligt i tider med kraftfull teknisk utveckling och häri ligger det framväxande IT-samhällets kanske största hot.
Informationstekniska genombrott leder till omfördelningar av kunskap - mellan information, kunskap och färdigheter. Modern informationsteknik ger också radikalt nya förutsättningar för kunskapens organisation. Gamla gränser sprängs och vi erbjuds en tidigare otänkbar rörlighet i vårt sätt att se och tänka. Häri ligger den verkliga sprängkraften; IT leder inte bara till ökad kunskapsspridning utan också till kvalitativt ny kunskap. Därför måste samhället på en basnivå sörja för likvärdig tillgång till utbudet. Kulturområdets innehåll är här av vital betydelse och ett svenskt kulturnät kan fungera medierande
[2] och som en distributionskanal. Ett Kulturnät Sverige bör således ses som en del av samhällets infrastruktur och detta synsätt präglar också utredningens uppläggning.Precis som vägar och energisystem krävde sina investeringar förutsätter en generell digitalisering av kulturområdets tillgångar sina investeringar. Insikten om att vi skapar verktyg för den verklighet som vi ännu inte har är central och därför måste ödmjukhet genomsyra arbetet. Kulturnät Sverige skall utgöra ett golv eller en plattform för de ingående institutionerna och det är viktigt att man inte av oförstånd eller kortsiktigt tänkande åstadkommer en organisation som i stället blir till ett hindrande tak.
Förslag till samlad IT-strategi
En IT-strategi för kulturområdet bör därför endast fungera som en rekommendation som anger den allmänna inriktningen för kulturinstitutionernas IT-satsningar. Ansvaret, men därmed också möjligheterna till ökad kreativitet och effektivitet, vilar på varje enskild institution.
Eftersom institutionernas förutsättningar, verksamheter och resurser är så olika blir en samlad IT-strategi av nödvändighet en mer principiell vägledning för att vara möjlig för alla att följa. Därutöver bör därför varje institution, utifrån sina specifika mål och förutsättningar, formulera en mer specifik IT-strategi. Denna strategi bör fungera som ett verktyg för att nå uppställda mål och bör regelbundet revideras.
Det finns två huvudsakliga skäl till detta ställningstagande; dels måste kulturinstitutionernas självständighet respekteras, dels måste hänsyn tas till det faktum att det är omöjligt att förutsäga eller ens söka bedöma framtiden inom ett så dynamiskt område som IT.
Fundamentet för en IT-strategi
Ett annat viktigt ställningstagande är att se kulturnätet som ett fundament för en samlad IT-strategi för kulturinstitutionerna. Genom ett kulturnät skapas en infrastruktur för information och kunskap som kan fungera som sammanbindande länk mellan ett flertal olika kulturverksamheter. Därmed ökar både tillgängligheten till kulturella informationsresurser och möjligheterna till samverkan och samordning mellan kulturproducenterna.
Kulturnätet bör av flera anledningar baseras på Internet-teknik. Internet är redan i dag ett världsomspännande nätverk med miljontals användare och väldiga mängder information. Nätet bygger också på en teknik som är relativt enkel och billig att använda för den enskilde. Dessutom har många i Sverige tillgång till Internet och mycket kulturmaterial finns redan tillgängligt på www.
Den enskilda människan har stått i centrum under utredningsarbetet. Själva grundtanken med ett kulturnät är ju att öka tillgängligheten till det svenska kulturarvet och till samtida kulturyttringar samt att främja dialoger mellan kulturproducenter och medborgarna. Vi har därför velat visa på hur IT-användning kan öka möjligheterna att få tillgång till information, kunskaper och kulturyttringar av olika slag. Vi har också beskrivit hur människor under de närmaste åren, innan alla hushåll har Internet-uppkoppling, kan få tillgång till kulturnätet.
En utredning av detta slag ger i bästa fall en ögonblicksbild av situationen just nu. Det digitaliseringsarbete som pågår är synnerligen dynamiskt och utvecklandet av generella riktlinjer brådskar. I dag rör sig bibliotek, museer och arkiv åt delvis olika håll, för att nu inte tala om alla övriga kulturproducenter utanför de traditionella institutionerna. Det är av grundläggande betydelse att också kulturproducenter i en vidare mening - kultur/subkulturer - räknas in då de i hög grad kommer att bidra till att forma det framtida Sverige.
Stort gensvar
Det är påfallande hur positiva de allra flesta som vi mött i kultursverige har varit till vårt utredningsarbete. Redan Kulturutredningens förslag att inrätta ett Kulturnät Sverige bemöttes genomgående positivt. Utöver ett femtiotal instanser som tillstyrkte förslaget "att kulturinstitutionernas kunskap och information digitaliseras och samordnas i Kulturnät Sverige",
[3] framförde "ett inte ringa antal remissinstanser synpunkter i positiva ordalag".[4] Huvudargumentet var att ett kulturnät skulle bidra med viktiga demokratiska kvaliteter i kulturpolitiken, genom att öka tillgängligheten till information och kunskap om kulturinstitutionerna, deras verksamhet och samlingar.Kulturinstitutionerna har varit övervägande positiva till tanken att söka skapa ökad IT-samordning, men vi har också mött en avvaktan - kommer kulturnätet verkligen till stånd? För att söka säkra en konstruktiv behandling av det förslag som nu läggs har vi därför underhand fört dialoger med såväl de kulturinstitutioner som berörs som med de stiftelser och fonder som under utredningens gång har stött vårt arbete. Vi har vinnlagt oss om att arbeta öppet och utåtriktat, bl.a. genom vår hemsida på www, genom att delta i rundabordssamtal och genom att inbjuda representanter för kultursverige till fem större workshops. Vi har också studerat hur länder i vår närhet och länder som till sin karaktär är lika Sverige har arbetat med utredningens frågor. Utredningens arbetssätt redovisas utförligare nedan.
Enkäten resulterade i 531 svar som gav en bild av IT-användningens omfattning och antalet planerade IT-projekt i kultursverige samt utgjorde en grund för den IT-strategi som föreslås i slutbetänkandet. Eftersom IT är ett så snabbt föränderligt område vill vi dock understryka att kartläggningen är ett nedslag i verkligheten under första halvåret 1996 då svaren lämnades. Genom personliga kontakter, navigerande på Internet och tryckta publikationer vet vi att mycket har hänt sedan enkäten genomfördes.
Mötena har varit heldagarsträffar i Rotundan på Regeringskansliet Rosenbad i Stockholm. Inbjudna har varit representanter för de olika kulturinstitutionerna och -myndigheterna, departementen, stiftelser och fonder som stödjer kulturprojekt samt fria kulturutövare. Vi har särskilt vinnlagt oss om att även inbjuda verksamma utanför kulturinstitutionerna.
Vi har valt att kalla mötena workshops, för att på så sätt understryka inriktningen på gemensamma diskussioner och vikten av att deltagarna är aktiva och väl förberedda. Därför har vi också inför varje workshop skickat ut inläsningsmaterial så att deltagarna fått möjlighet att sätta sig in i de frågor som tagits upp.
En ansvarig person har förberett och dokumenterat varje workshop samt färdigställt en rapport som tillställts deltagarna. Rapporterna har utgjort ett viktigt underlag för våra överväganden.
Tre workshops finansierades av Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, medan en betalades av Stiftelsen framtidens kultur och Riksbankens jubileumsfond gemensamt. En workshop arragerade utredningen med egna medel. Vid varje workshop medverkade mellan 40 och 60 personer. Ämnena som avhandlades var i korthet:
[6]Workshop 1; Förutsättningar för ett digitalt kulturnät
Vår första workshop den 15 april 1996 hade som syfte att belysa hur kulturinstitutionernas innehåll och verksamheter kan göras tillgängliga med hjälp av IT. Under dagen diskuterades:
en gemensam strategi för arkiv, bibliotek och museer,
möjligheterna för och med ett svenskt digitalt kulturnät,
allmänhetens olika behov och hur ett kulturnät kan göras tillgängligt för alla,
ekonomiska och juridiska förutsättningar för ett kulturnät.
Workshop 2; Kultur på nätet - den digitala mötesplatsen och museernas nya arena
Den andra workshopen ägde rum den 29 maj 1996 och rymde tre teman:
digitala mötesplatser och hur ett kulturnät kan bli en sådan mötesplats,
museerna som digitala kunskapskällor,
IT som ett verktyg för demokratin.
Workshop 3; Kulturnätets möjligheter och begränsningar - en kritisk diskussion
Den tredje workshopen hölls den 5 juni 1996 och var ett kulturkritiskt samtal kring det digitaliserade samhällets risker och möjligheter, med tonvikt på kulturområdet. Under dagen diskuterades:
för- och nackdelar med IT-användning inom kulturområdet,
hur förhindras att befolkningen delas upp i ett informationstekniskt A- och B-lag?
vilka skall få delta och vad skall ett kulturnät innehålla?
Workshop 4; Kulturnät på nätet - tekniska förutsättningar för ett svenskt kulturnät
Den fjärde workshopen ägde rum den 9 oktober 1996. Övergripande teman var:
för- och nackdelar med Internet som lösning,
behövs en särskild sökmotor?
hur skall användarna av och deltagarna i kulturnätet kunna få tillgång till teknisk utrustning?
hur den tekniska utvecklingen kommer att fortskrida och dess betydelse för ett Kulturnät Sverige.
Workshop 5; Kulturnätets organisation och finansiering
Den femte workshopen hölls den 11 november 1997. Under dagen diskuterades:
verksamhetsform för Kulturnät Sverige,
redaktion,
finansiering av kulturnätet,
hur kulturmaterial skall kunna göras digitalt tillgängligt.
Under de två dagarna diskuterades olika praktiska aspekter kring att skapa digitala kulturnät liksom hur nationella IT-strategier för kulturinstitutionerna kan utformas.
[8]
Vi har också besökt Kulturnet Danmarks sekretariat och serveransvariga. Dessutom har vi deltagit i de internationella konferenserna "How Information Technology changes Society ", arrangerad av EU:s generaldirektorat X och XIII i Bryssel, "Reaching Museum Audiences Using New Technology" arrangerad av Museum Computer Network (en internationell ideell organisation för ökad användning av datorteknik vid museerna) i Ottawa samt "De nordiske museer och informationsteknologien" arrangerad av Nordiska ministerrådet i Köpenhamn.
Syftet med gruppens möten är att utbyta erfarenheter av IT-användning mellan kultursektorerna och att försöka skapa enhetliga riktlinjer för hur kulturmaterial skall digitaliseras. "Kultur-rundabordet" har fungerat som en informell referensgrupp för utredningen och bl.a. varit "remissinstans" inför våra betänkanden.
Det har under utredningstiden varit möjligt att skicka e-post till sekretariatet. Under våren 1997 kommer det också att gå att sända synpunkter på detta betänkande med e-post till Kulturdepartementets registrator. Mer information finns på hemsidan med adress: http://www.regeringen.se/kulturnat/
Tyvärr har diskussionen inte varit särskilt livfull. Inläggen har dock genomgående varit intressanta och bl.a. berört upphovsrätt, sekretessproblematik och finansieringsmöjligheter.
Unga människor under utbildning har utarbetat ett antal presentationer under professionell ledning. Exemplen återfinns länkade till prototypen för Kulturnät Sverige på utredningens hemsidor samt på den cd-rom som medföljer betänkandet.
Betänkandet inleds med en Sammanfattning, kapitel för kapitel. Därefter följer kapitel 1 Inledning, som strax är slut. I kapitel 2 Kartläggning av IT-användningen i kultursverige redogör vi kortfattat för den kartläggning av IT-användningen som utförligt redovisades i delbetänkandet.
Kapitel 3 Andra uppdrag och studier om IT fungerar som en bakgrund för vårt uppdrag. Andra utredningar och studier som berör IT refereras.
I kapitel 4 Internationella erfarenheter redogör vi för arbetet med att skapa nationella kulturnät i andra länder. Vi redovisar också IT-strategier i den mån de förekommer samt beskriver projekt som rör IT och kultur inom EU, Nordiska ministerrådet, G7-länderna samt UNESCO. Tyngdpunkten i kapitlet ligger på Norden och EU men vi redovisar också erfarenheter från andra delar av världen som är långt framme vad gäller IT.
I kapitel 5 Utgångspunkter definieras vad vi avser med olika begrepp. Vi redogör också för människors olika förutsättningar att använda sig av IT och för hur så många som möjligt skall kunna ta del av det blivande kulturnätet.
Kapitel 6 Informationsplattformar behandlar behovet av gemensamma auktoriteter och klassificeringsregler inom och mellan arkiv-, biblioteks- och museisektorerna. Det pågående samordningsarbetet vad gäller användning av IT inom och mellan sektorerna beskrivs.
Kapitel 7 Tekniska förutsättningar för IT-användning förklarar varför vi vill se Kulturnät Sverige som en del av Internet. En beskrivning av Internet och dess möjligheter ges och förutsättningarna för Sveriges befolkning att i dag respektive om några år kunna använda sig av Internet diskuteras. Slutligen beskrivs den tekniska lösning för söksystem som vi föreslår skall utgöra grunden för Kulturnät Sverige.
I kapitel 8 Juridiska förutsättningar för IT-användning beskriver vi de juridiska aspekter som måste beaktas när kulturmaterial görs digitalt tillgängligt. Grundlagsfrågor och upphovsrättsliga problem tas upp liksom frågor kring säkerhet på och missbruk av Internet.
I kapitel 9 Ekonomiska förutsättningar för IT-användning diskuterar vi den samhällsekonomiska nyttan av ett kulturnät. Vi redogör för vår syn på prissättning av informationstjänster och på hur digitaliseringen av kulturmaterial skall kunna finansieras. Vi lämnar också ett förslag till finansiering av kulturnätet.
Kapitel 10 Förslag till en samlad IT-strategi innehåller just ett sådant förslag samt motiven till att förslaget har utformats som ett övergripande måldokument för kulturinstitutionerna. Dessutom ges rekommendationer om vilka områden som bör tas upp i institutionernas egna IT-strategier.
Kapitel 11 Förslag till ett Kulturnät Sverige innehåller förslag till hur kulturnätet kan byggas upp. Vi redogör för de funktioner som kulturnätet bör fylla, vilket innehåll det bör ha, hur informationen bör presenteras, hur kvaliteten bör säkras samt vilka arbetsformer och vilken organisationsform som vi anser lämpliga. Vi beskriver också den prototyp för kulturnätet som vi tagit fram och de inspirerande exempel som framställts parallellt med utredningsarbetet.
I det avslutande kapitel 12 Konklusion redovisar vi i kortform våra förslag och slutsatser. Sist i boken återfinns 14 bilagor. Bilagorna ger en bakgrund till vårt teknik- och organisationsval, redovisar IT-strategier inom kulturinstitutioner, offentlig förvaltning och näringslivet samt beskriver närmare modellprojektet. Betänkandet inleds med en lista över ord som kan vara svåra att förstå.
Hela betänkandet finns också tillgängligt på utredningens hemsida på http://www.regeringen.se/kulturnat
2. Med detta menar vi att fungera förmedlande i båda riktningarna, men också att vara överbryggande mellan olika traditioner och synsätt. [Tillbaka]
3. SOU 1995:84, Kulturpolitikens inriktning, slutbetänkande av Kulturutredningen, s. 285. [Tillbaka]
4. DS 1996:23, Remissvar på Kulturutredningen, s. 130. [Tillbaka]
5. Se vidare 2.1. [Tillbaka]
6. Se de fullständiga programmen i bilaga 8-12. Workshoprapporterna kan hämtas från utredningens hemsida med adress http://www.regeringen.se/kulturnat. [Tillbaka]
7. Se bilaga 6 för en förteckning över möten och konferenser. [Tillbaka]
8. Seminarieprogrammet återfinns som bilaga 13. [Tillbaka]
9. Se också bilaga 5. [Tillbaka]
| Slutbetänkandet: Till statsrådet | Ordförklaringar | Sammanfattning Kap. 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | Litteratur Bil. 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 Utförlig innehållsförteckning | |