Kap. 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | Litteratur
Bil. 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13
Utförlig innehållsförteckning
| |
| Slutbetänkandet: Till statsrådet | Ordförklaringar | Sammanfattning Kap. 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | Litteratur Bil. 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 Utförlig innehållsförteckning | |
I det här avsnittet beskrivs Internet och de tjänster som nätet kan användas för. Dessutom ges en översikt av alternativa anslutningar till Internet.
Med Internet avses det nätverk av nätverk som gör det möjligt för datorer som har en Internet-domänadress att kommunicera med varandra. Grunden till Internet lades i slutet av 1960-talet då det amerikanska försvarsdepartementet genom DARPA (Defence Advanced Research Project Agency) satsade pengar på att ta fram en teknik för kommunikation mellan olika slags datorer. Det skapade nätet av datorer kallades ARPANET, vilket utvecklades och växte under hela 1970-talet. Ett resultat av utvecklingen var TCP/IP-protokollen (se nedan) som det amerikanska försvarsdepartementet 1983 bestämde skulle vara standard för nätet. Samma år delades ARPANET upp i två delar; det militära nätet MILNET och det civila nätet som behöll namnet ARPANET. Forskare och institutioner från hela den industrialiserade världen anslöt sig till ARPANET när det växte fram nya akademiska nät som kopplades samman. ARPANET blev Internet som i dag är en världsomspännande samling nätverk. De olika nätverken i Internet är sammankopplade för att kunna kommunicera. I Sverige var det svenska universitetsdatanätet SUNET först med att använda IP-protokollet, vilket skedde 1988.
Ett av kraven på det ursprungliga ARPANET var att allt som skickades skulle komma fram till rätt mottagare, oavsett om andra datorer i nätverket slutade att fungera. Lösningen blev att dela upp informationen som skulle skickas i mindre delar, paket, som kunde transporteras vilken väg som helst genom nätverket för att samlas ihop hos mottagardatorn. TCP/IP är den samling protokoll som är den minsta gemensamma nämnaren mellan de olika nätverken som ingår i Internet. I grunden ligger protokollet IP, Internet Protocol, som ser till att det som skickas kommer fram. TCP, Transport Control Protocol, skapar en logisk förbindelse mellan de kommunicerande datorerna och ser till att de paket som skickas kommer fram utan fel och i rätt ordning.
Den explosionsartade spridningen av användningen av Internet har förvisso en förhistoria. Liknande tankar fanns även i Europa, men det var i USA man lyckades enas om att det kanske mest fundamentala arbetsmålet var att nå en gemensam grundstandard för kommunikationen mellan och inom systemen, en standard som kunde vara giltig för alla. I den markeringen spelade det militära intresset en roll.
Det var svårt att nå enighet om denna standardutveckling i olika länder därför att man inte var överens om på vilken "teknisk nivå" som standarden skulle vara giltig. Skulle det röra ren teknisk dataöverföring, med vissa säkerhetshänsyn, eller skulle standarden också omfatta "högre" former av regler för samverkan, som adressering, indexering, debitering, osv.? Här fanns många olika intressen i olika länder.
Samtidigt som den amerikanska nya kommunikationsformen TCP/IP började prövas i olika sammanhang, pågick andra försök. I flera länder nöjde man sig, åtminstone inledningsvis, med att koppla samman sina datorer på en tekniskt lägre kommunikationsnivå. Men småningom ökade behovet av högre flexibilitet, och projekt för utveckling av högre standarder uppstod i ett flertal länder. Man började rikta uppmärksamheten mot de många användarna, de mer tekniskt oerfarna. Det samlande konceptet för dessa tillämpningsprojekt gavs olika namn i olika länder: Viewdata samt Prestel (Storbritannien), Antiope (Frankrike), Bildschirmtext (Tyskland), NAPLPS (USA), Captain (Japan), Teledata m.m. (nordiska länder) m.fl. Så småningom etablerade sig beteckningen videotex som gemensam för denna nya typ av tecken- och stillbildsstandard.
Man kan också hålla i minnet att under 1980-talet var det ännu fråga om att spara på datakommunikation, något som då var en dyrbar resurs. Man anpassade sina tillämpningar till de överföringshastigheter som fanns till buds för rimliga kostnader. Visst hade snabbare överföring, ända upp till Mbit per sekund, prövats. Men för den kommande stora marknaden var det de låga hastigheterna som gällde.
I många länder diskuterades intensivt frågan om kritisk massa för online-tjänstetillämpningar. Vid vilken penetration kunde man förvänta sig att systemet skulle börja växa av egen kraft, och verkligen bli "lönsamt"? Var det fråga om 500 000 terminaler, eller var det vid en miljon? Från Frankrike sades att det rörde sig om mer än så. Många andra redovisade andra siffror.
Vid början av 1990-talet fanns det således miljontals videotexterminaler runt om i världen, samt miljontals företagsinterna terminaler av olika slag, som körde sådana tillämpningar som senare skulle återkomma i ny skepnad på Internet. En begynnande tjänsteindustri på näten hade skapats, och det fanns erfarenheter och kunskap hos många miljoner användare. Man var omedvetet redo för det stora steget - men man kunde inte ta något sådant steg, eftersom systemen talade olika språk.
Det fanns också en bakgrund i de kabel-TV-försök som prövats på många håll under 1980-talet. De drevs av företrädare för häftigare teknik, där bredband med möjlighet till video m.m. var självklart. Men de ledde aldrig fram till full teknisk interaktivitet eftersom det blev för dyrt. Även de väntade på förlösningen, att tekniken skulle bli så billig att vägspärren till de stora användargrupperna skulle öppna sig.
Det var då Internet trädde in till vad som skulle kunna beskrivas som ett dukat bord. Naturligt nog nåddes och överskreds blixtsnabbt den kritiska massan av några miljoner användare.
Kommunikation användare-användare
Elektronisk post är den grundläggande tjänsten för asynkron tvåvägskommunikation på Internet. Det går att skicka e-post till alla som har en e-postadress och det fungerar på i princip samma sätt som vanlig post, fast med snabbare utdelning. Med standarden MIME, Multipurpose Internet Mail Extensions, kan information som inte är ren text översättas så att den enbart innehåller tecken som Internet klarar av. Därmed kan såväl formaterade dokument som exekverbara program skickas via e-post.
En särskild form av e-post är distributionslistor. Hanteringen av distributionslistan sköts av en s.k. listserver. All e-post som skickas till en särskild adress kommer automatiskt att skickas ut till alla som finns med i distributionslistan.
Nyhetsgrupper eller news, är ytterligare sätt att kommunicera asynkront med andra användare. Det är ett konferenssystem där användaren kan läsa och skriva till de nyhetsgrupper som den speciella servern, newsservern, ger tillgång till. Både distributionlistor och nyhetsgrupper är forum för diskussioner inom en mängd olika ämnen.
IRC (Internet Relay Chat) är en tjänst som gör det möjligt för ett antal användare att kommunicera synkront via Internet. På samma sätt som för news finns det ett antal olika grupper, egentligen kanaler, som handlar om speciella ämnen. En kanal fungerar som en digital mötesplats där det går att diskutera med andra som är anslutna.
MUD (Multi-User Dungeon) skapades som en nätverksversion av äventyrsspel. Dessa utspelar sig i en värld som inte nödvändigtvis efterliknar den riktiga världen. Deltagarna i spelet kan kommunicera synkront med varandra eller med artificiellt skapade karaktärer. MUD kan också användas för annan interaktivitet i realtid, t.ex. diskussioner och distansundervisning.
Det är även möjligt att genomföra telefon- och videokonferenser via Internet men användningen har begränsats av bristande överföringskapacitet. Utvecklingen vad gäller komprimering av ljud, bild, etc. går emellertid framåt och dessutom förbättras modemen kontinuerligt.
Kommunikation användare-system
Ftp (File Transfer Protocol) är ett protokoll som också har gett namn åt tjänsten som används för att sända filer med information mellan datorer som är anslutna till Internet. Anonyma ftp-arkiv är ett sätt att göra information tillgänglig för alla. Användare utan användarnamn och lösenord tillåts hämta vissa filer och ibland även lämna filer för spridning via arkivet.
Telnet är ett protokoll som används för att härma beteendet hos en terminal, s.k. terminalemulering. Det möjliggör anslutning till en annan dator i nätverket och få den att utföra uppgifter, dvs. som om användaren satt framför den datorn.
Gopher är ett informationssystem baserat på menyer i flera olika nivåer. Det är ett sätt att organisera och ge användare tillgång till information. Gopher ersätts nu i stor utsträckning av www.
Www (World Wide Web), är i dag den snabbast växande tjänsten på Internet. Det är ett distribuerat hypermediesystem som utvecklades vid CERN, det europeiska forskningscentret för partikelfysik, i början av 1990-talet. Grundtanken var att skapa en enhetlig och konsistent gränsyta för olika slags datorer med möjlighet att nå information även på andra datorer. Www:s utformning som hypermediesystem gör att informationen inte behöver vara linjär. Ett dokument kan läsas genom att användaren hoppar mellan olika delar som är kopplade till varandra via s.k. hyperlänkar. Det finns ofta ingen speciellt definierad väg genom ett dokument utan läsaren väljer själv riktning med hjälp av informationen.
HTML (HyperText Markup Language) är det dokumentformat som används på nätet. Det är en delmängd av det generella textformatet SGML (Standard Generalized Markup Language). Innehållet i ett dokument på www kan vara en blandning av text, ljud, bild och rörliga bilder. Dokumenten läses av speciella program, webbläsare. Basen för www-systemet utgörs av de webbservrar som tillhandahåller alla dokument och som i dag är världsomspännande. En webbläsare fungerar som klient till en webbserver. Webbläsaren frågar efter ett dokument och servern svarar med att skicka tillbaka det.
Uppringd anslutning
En uppringd analog anslutning är det billigaste sättet att komma ut på Internet. Tekniken som används för en analog anslutning är densamma som för det vanliga telefonnätet. Den enda extra utrustning som krävs för att kunna ansluta sig analogt till persondator är ett s.k. modem. Modemet behövs för att översätta utgående digitala signaler från datorn till analoga över telefonledningen, och tvärtom för att översätta ingående analoga signaler från telefonledningen till digitala som datorn förstår. Modemen utvecklas kontinuerligt och finns i dag med kapacitet på 56 kbps. För privata användare är uppringd anslutning med modem det vanligaste vid kommunikation via Internet.
ISDN (Integrated Services Digital Network) är en standard för digital överföring av både vanliga telefonsamtal och elektronisk information. För att kunna använda ISDN som anslutning till Internet krävs speciell utrustning, en s.k. nätterminal. En standardanslutning med två s.k. D-kanaler för data och en s.k. B-kanal för signalering ger överföringskapaciteter upp till 144 kbps. ISDN är i dag inte tillgängligt överallt; möjligheten saknas främst i mindre tätorter.
Fast anslutning
En fast linje ger konstant tillgång till Internet vilket betyder att det inte förekommer någon uppkopplingstid och att kommunikationen är säkrare. Överföringskapaciteten med fast anslutning är från 2 Mbps och uppåt. Fast anslutning är vanligt att använda för att förse ett helt lokalt nätverk med anslutning till Internet. Alla datorer i nätverket delar då på den fasta linjen. Överföringshastigheten är därför beroende av hur många som använder linjen samtidigt. En fast linje är i dag inte något alternativ för privata användare eftersom det är alltför dyrt. För att göra information tillgänglig från en egen server är det i princip nödvändigt med fast anslutning.
Många tjänster kan utnyttjas även med långsammare anslutningar. Det finns ett antal olika slags tekniker för att öka tillgängligheten till Internet. En enklare anslutning till Internet från ett annat nätverk eller från en BBS kan ge användaren tillgång till e-post eller andra tjänster. För att ytterligare underlätta för dem utan snabb anslutning kan också tänkas en cd-romskiva som komplement till Internet.
Internet i kombination med cd-rom
En intressant användning av cd-teknik
[3] är att kombinera dess statiska natur med Internets dynamiska natur. Ett av problemen med cd-teknik är att när skivan väl är pressad och distribuerad kan vissa delar av den redan vara inaktuell. Ett hybrid-system kan vara lösningen på sådana problem. Statisk information erhålles från cd-skivor som uppdateras genom att information hämtas via en förbindelse till Internet. Exemplen på kombinerade lösningar är få. Det beror på att utvecklingen ännu inte har kommit så långt att det finns fungerande standardlösningar.Det finns flera sätt att kombinera Internet och cd-teknik. Det går att utgå från cd-teknik och på olika sätt ge tillgång till information utanför cd-skivan via www. Med hyperlänkar i dokumenten som pekar utanför cd-skivan kan viss information tillhandahållas dynamiskt. Information som producenten vet uppdateras ofta behöver inte finnas på cd-skivan. Optimalt fungerar det helt transparent för användaren som inte märker om informationen hämtas från cd-skivan eller från www.
Ett annat sätt att kombinera en statisk teknisk lösning med en dynamisk är att låta användaren sköta uppdateringen av informationen. Det kan göras genom att användaren ansluter sig till www och hämtar hem ny information. Informationen lagras på användarens hårddisk för att vara tillgänglig för cd-skivan. När informationen väl är hämtad kan användningen vara transparent.
Ett tredje alternativ är att producenten tillhandahåller ett index över vilken information som är uppdaterad via www. När användaren vill ha tillgång till information kollas först om den finns med i indexet över uppdaterad information. Om så är fallet hämtas informationen från www. Annars hämtas den från cd-skivan.
Internet via e-post
Många nätverk - kommersiella eller företagsnät - som inte är direkt anslutna till Internet kan trots det erbjuda sina användare tillgång till vissa tjänster. Det sker genom en s.k. tunnel (eng. gateway) som fungerar som en översättande länk mellan de två olika systemen. Mängden tjänster som kan utnyttjas beror på vilka protokoll som tunneln stöder. En tunnel med stöd för endast ett fåtal protokoll kan vara en önskvärd lösning av säkerhetsskäl eller helt enkelt för att det inte anses nödvändigt med alla olika slags tjänster. Även uppringda BBS:er kan i vissa fall erbjuda sina användare någon form av begränsad anslutning till Internet.
Den enklaste tunneln klarar enbart av att förmedla e-post. Dess främsta funktion är att översätta adresser så att e-posten når sin adressat. Det ger användaren möjlighet att kommunicera med de miljontals människor som kan nås genom e-post och att skicka filer av olika slag
[4]. En e-postförbindelse kan även användas för att delta i diskussioner via distributionslistor[5]. Meddelanden skickas direkt från och till användarens e-postlåda varför ingen funktionalitet med distributionslistor missas.Genom s.k. snigelsurfning är det även möjligt att ta del av information som endast finns på www. Användaren skickar en e-post till en speciell server med en förfrågan som innehåller adresser till dokument på webben. Som svar får användaren en e-post med önskade dokument där hyperlänkarna är markerade med ett speciellt nummer. Det numret kan användas för att beställa nya dokument och därmed navigera på www med e-post. Med snigelsurfning får användaren klara sig utan multimedier i dokumenten och utan den omedelbara återkoppling som www ger med sitt system av hyperlänkar.
Har tunneln stöd för andra protokoll kan tjänster som t.ex. Telnet, ftp och/eller nyhetsgrupper
[6] ge användaren förbättrad tillgång till Internet. Med Telnet kan www utforskas på ett sätt som erbjuder mer direkt återkoppling än e-post. Speciella servrar för att nå www via Telnet ger användaren möjlighet att navigera på www med ett menysystem. På samma sätt som för e-post är det dock svårt att ta del av multimediedokument. För att utnyttja det distribuerade hypermediesystemet med multimedier och integrerade tjänster till fullo krävs en anslutning till Internet med stöd för www.
I det här avsnittet beskrivs alternativa distributionsformer - cd-teknik och onlinetjänster - för kulturnätet. Avsikten med beskrivningarna är att ge en översiktlig icke-teknisk förklaring av respektive distributionsform.
Sedan standarden cd-da definierades i början av 1980-talet för musikbranschen har ett flertal standarder med olika användningsområden utvecklats; cd-rom för generell informationslagring, cd-i för multimedietillämpningar etc. De olika standarderna för hur information skall lagras på en skiva beskrivs i böcker som har namngivits med färger, varav cd-da (Röda boken), cd-rom (Gula boken) och cd-i (Gröna boken) är de vanligaste. Utöver dessa standarder finns en mängd andra cd-standarder som är speciellt framtagna för video, skrivbara cd-skivor, etc.
Cd-da (alternativt cd eller cd-a) utläses compact disc-digital audio, är en standard för lagring och uppspelning av musik som lanserades 1983/84 av Philips och Sony. En cd-da-skiva rymmer mellan 60 och 74 minuter musik beroende på hur stor yta av skivan som används. Standarden är speciellt definierad för att uppfylla de krav som ljudformatet ställer på ett lagringsmedium; relativt hög lagringskapacitet, feldetektion, felkorrektion, synkronisering, etc. Dessutom är cd-da-skivor enkla att massproducera, billiga att framställa och lätta att använda, vilket också var viktigt för att ett lagringsmedium för musik skulle lyckas kommersiellt.
Cd-rom, utläses compact disc-read only memory, är en utveckling av standarden för cd-da. Standarden lanserades 1985 av Philips och Sony och är definierad för att lagra alla sorters digital information. Feldetektion och felkorrektion har anpassats för de högre krav som generell digital information ställer på lagringsmediet. Dessutom krävs en nogrannare adressering av cd-rom-skivans innehåll. En cd-rom-skiva rymmer upp till mellan 527 Mbyte och 742 Mbyte digital information, beroende på hur mycket av skivans yta som används och hur mycket plats feldetektion och felkorrigering tar upp. Det motsvarar cirka 500 disketter, 220 000 A4-sidor text eller 1 000 bilder. Cd-rom är inte bundet till ett specifikt operativsystem eller en viss hårdvara varför cd-rom-spelare kan användas ihop med nästan samtliga persondatorer på marknaden. Överföringskapaciteten är vanligen mellan 300 och 1000 kBps.
Cd-i, utläses compact disc-interactive, är en produktspecifik applikation av cd-rom-formatet. I stället för generell information är cd-i avsett att lagra multimedier - kombinationer av text, ljud, bild, och rörliga bilder - och att användas till interaktiva tillämpningar. Det är en kombinerad hårdvaru- och mjukvarustandard med stöd för synkronisering av text, ljud, bild och rörliga bilder. En cd-i-spelare har inbyggt operativsystem och är avsedd att användas tillsammans med en vanlig tv-apparat. Eftersom mindre fel på text, ljud, bilder och rörliga bilder inte anses förhindra uppspelningen och användningen av en multimedietillämpning används cd-skivor utan felkorrigering. Det betyder att det ryms lite mer information på en cd-i-skiva än på en cd-rom-skiva.
Dvd är det senaste tillskottet i familjen av standarder för cd-teknik. Det är elektronik- och nöjesindustrin som tillsammans har utarbetat en standard för att ersätta videokassetter, cd-da-skivor och cd-rom-skivor. Dvd kommer troligen att lanseras under 1997. Från början utlästes dvd som digital video disc, men eftersom dvd även skall ersätta standarderna cd-da och cd-rom var det missvisande att låsa benämningen till enbart video. Benämningen är därför numera en fristående beteckning utan ytterligare betydelse. Dvd är ett nytt sätt att lagra digital information på cd-liknande skivor. Informationen har packats tätare och laser-tekniken för att läsa skivorna har utvecklats. Skivorna tillverkas på liknande sätt som cd-da- och cd-rom-skivor. Dessutom verkar det som om dvd-spelare kommer att vara bakåtkompatibla och kunna användas tillsammans med både cd-da- och cd-rom-skivor.
Dvd-tekniken kan användas på flera olika sätt. En dvd-skiva med ett lager information läses på samma sätt som en vanlig cd-da- eller cd-rom skiva och rymmer då omkring 4,7 Gbyte. Lagringen kan också göras i dubbla lager vilket även dubblar lagringskapaciteten och/eller på båda sidorna vilket maximalt fyrdubblar kapaciteten till omkring 17 Gbyte. En dvd-skiva med fyrdubbel kapacitet motsvarar ca 30 cd-rom-skivor. Dvd-spelare kommer att lanseras i flera olika modeller, avsedda för video, musik eller dator. För att kunna spela videofilmer är en mpeg-dekoder inbyggd i spelarna. Mpeg är en standard för komprimering av ljud och rörliga bilder som kan reducera lagringsutrymmet för en digital videofilm upp till en 200-del av det ursrungliga utrymmet.
Online-användning i Sverige sker i dag via teminaler eller persondatorer som via myndighets- eller företagsnät har en fast anslutning till databasvärden. Det är endast en mindre del av användningen som sker via uppringd förbindelse med persondator och modem. Att myndighets- och företagsnät är direkt anslutna till online-tjänsterna har troligen haft en postitiv inverkan på online-användningen i Sverige. Samtidigt kan det ha hämmat utvecklingen och användningen av moderna grafiska gränssnitt
[7].Online-tjänster har traditionellt sett haft en specifik grupp användare med tydliga mål. Det har varit intermediärer eller slutanvändare som söker information med ett visst innehåll. Användarna har ställt höga krav på att den information de söker skall finnas tillgänglig och att det skall gå snabbt att söka den.
Utvecklingen har sedan början av 1990-talet gått mot att online-tjänster sammanlänkas med varandra. Sådana tunnlar
[8] mellan online-tjänster möjliggör för användarna att komma i kontakt med andra tjänster och databaser. Användarnas behov tillfredsställs bättre och för databasvärden innebär det att nya kundgrupper kan nås.Nu går utvecklingen i stället mot s.k. distribuerade - och klient/server - system vilket gör separata lösningar med tunnlar onödiga. I distribuerade system är databaser och sökprogram utspridda på olika datorer sammanlänkade i nät. Ett verktyg i användarens system för en dialog med verktyg i andra system. De kan sedan i sin tur föra en dialog med ytterligare verktyg eller t.ex. utföra en sökning i databaser och presentera resultatet. Med distribuerade system kan det verka onödigt med databasvärdar men de bör fortfarande fylla en funktion genom att samordnat tillhandahålla information, erbjuda kundstöd, sköta marknadföring, etc.
I det här avsnittet vill vi tydligaregöra en koppling mellan möjliga distributionsformer och kulturnätet. Vi beskriver först olika slags tjänster i ett framtida kulturnät. Genom att sedan jämföra cd-teknik, online-tjänster och Internet framgår för- och nackdelar med respektive lösning.
All slags användning av ett framtida kulturnät handlar om kommunikation, antingen mellan användare och användare eller mellan användare och system. Med kommunikation mellan användare och användare avses att två eller flera användare kommunicerar med varandra. Syftet med tjänsterna användare-användare är att möjliggöra eller snarare underlätta kommunikation mellan människor. Kommunikation mellan två eller flera användare kan realiseras med synkrona eller asynkrona tjänster. Med kommunikation mellan användare och system avses att en eller flera användare på något sätt utbyter information med systemet. Syftet med tjänsterna användare-system är antingen att ge användaren tillgång till den information som finns i systemet eller att låta användaren förmedla information till systemet. Det handlar om att möjliggöra kommunikation mellan användaren och systemet på ett effektivt sätt. När kommunikationen sker mellan användare och system är tjänsterna i stället interaktiva eller distributiva.
Asynkrona tjänster
Med asynkrona tjänster sker kommunikationen mellan användare och användare inte i realtid. De kommunicerande parterna behöver inte utnyttja tjänsten samtidigt utan kan ta del av de andras inlägg när det passar. Asynkrona tjänster i ett kulturnät kan vara kommunikation mellan allmänheten och personal vid någon institution, myndighet eller organisation. Det kan också vara att medverka i nyhetsgrupper eller distributionslistor. Kommunikation sker vanligen via e-post. Det betyder att den information som skickas ofta är text. E-post med multimedier är dock möjligt och kan då innehålla såväl text, ljud, bild som rörliga bilder. De asynkrona tjänsterna kan stå för en relativt stor del av användningen i ett kulturnät. Krav på överföringshastighet är små.
Synkrona tjänster
De synkrona tjänsterna är sådana att kommunikationen mellan användare och användare sker i realtid. Det kräver att de kommunicerande parterna utnyttjar tjänsten samtidigt. Två eller flera användare kommunicerar digitalt med varandra, genom text, ljud, bild och/eller rörliga bilder. Synkrona tjänster i ett kulturnät kan t.ex. vara att delta i ett konferenssystem eller ett grupparbete i realtid. Det är tjänster som kan variera mycket beroende på vilken slags information de innehåller. Ett konferenssystem kan vara textbaserat, ljud- och bildbaserat med kameror riktade mot deltagarna eller bestå av avancerade virtuella världar med text, ljud, bilder och rörliga bilder. Grupparbete i realtid kan också vara uppbyggt kring multimedier. Synkrona tjänster kan ställa höga krav på överföringshastighet, speciellt om ljud, bilder och rörliga bilder används.
Interaktiva tjänster
Med interaktiva tjänster avses tjänster där användaren påverkar informationen genom att göra något slags val. Det resulterar i dynamiska dokument som skapas när de efterfrågas. Ett dynamiskt dokument kan se olika ut beroende på vilka val användaren gör. I ett kulturnät finns stora mängder information i databaser, externa databaser och andra tillämpningar som kan kommas åt genom interaktiva tjänster.
Med databaser avses i första hand institutionernas, myndigheternas och organisationernas digitaliserade beståndsregister. De kan utgöras av referenser till böcker, referenser till bilder, etc. eller beskrivningar av böckerna respektive bilderna. Speciella samlingar kan digitaliseras och i sin helhet läggas i databaser som text eller bild. Databaser som institutionerna, myndigheterna och organisationerna inte producerar själva kategoriseras som externa databaser. Allmänheten kan i första hand ges tillgång till externa databaser online. Många externa databaser är avgiftsbelagda och svåra att söka effektivt i varför de ofta handhas av personal vid t.ex. arkiv och bibliotek.
De interaktiva tjänsterna som gör informationen i databaser och externa databaser tillgängliga för användaren behöver i sig själva inte vara särskilt kapacitetskrävande. Det kan räcka med ett enkelt gränssnitt mot en databas för att informationen skall bli tillgänglig. Innehållet i databaserna, själva informationen, ställer dock höga krav på den tekniska lösningens lagringskapacitet. Informationen i databaser och externa databaser ställer vanligen låga krav på synkronisering och kontinuitet.
Andra tillämpningar som kräver interaktiva tjänster är t.ex. bokning och beställning av biljetter. Informationen är främst text och ställer i sig inga större krav på lagring, överföringshastighet, etc.
Distributiva tjänster
De distributiva tjänsterna används för att ta del av fördefinierade dokument. Det är dokument som ser likadana ut varje gång en användare efterfrågar dem. Fördefinierade dokument är intressanta för ett kulturnät. Det kan vara digitala alternativ/komplement eller digitala presentationer. Till kategorin digitala alternativ/komplement hör både reproducerad-distribuerad information skapad i ett annat medium och information som är skapad digitalt. Det kan vara utskick av digitaliserat material som tidigare gjorts på papper, virtuella konstverk eller hela virtuella utställningar.
Digital presentation är att med text, ljud, bild och rörliga bilder informera om en institutions, myndighets eller organisations verksamhet. Det är information som är aktuell och kräver kontinuerlig uppdatering för att vara intressant för användaren.
De distributiva tjänsterna växer snabbt just nu. Många institutioner, myndigheter och organisationer är intresserade av att synas digitalt. Det görs med digitala presentationer och digitala alternativ/komplement med varierande kapacitetskrav. Trenden går mot mer ljud, bild och rörliga bilder vilket gör de distributiva tjänsterna mer krävande.
Informationens omfattning
Informationen i ett kulturnät kommer från institutioner, myndigheter och organisationer inom olika kulturområden. Den är av olika slag och av skiftande mängd. De tänkta kulturnätsanvändarna är likaledes en stor och heterogen grupp. Informationens omfattning och antalet användare med olika intressen, gör att det ställs helt andra krav på en teknisk lösning än om informationen eller användargruppen skulle vara mer begränsad.
Det traditionella användningsområdet för cd-teknik är att en enskild organisation sprider statisk information till en relativt känd grupp användare. Informationen på cd-skivan är avsedd för användare med ett visst intresse och kan avpassas därefter. Den information som finns på skivan ändrar sällan vare sig innehåll, struktur eller utseende oftare än att det räcker med ett par tre uppdateringar per år.
Online-tjänster används vanligen för att sprida information till en specifik grupp användare med tydliga mål - intermediärer eller slutanvändare som söker information med ett visst innehåll.
Internet användes till att börja med mest inom den akademiska världen för filöverföring, diskussionsgrupper och elektronisk post. Nätet var idealiskt för att förenkla kommunikation mellan personer som befann sig geografiskt åtskilda. I dag är användargruppen betydligt större och mer heterogen. Tjänsterna på Internet avpassas kontinuerligt efter nya önskemål från nya användare och nya användningsområden hittas ständigt.
Många kulturinstitutioner har redan börjat att göra sitt digitaliserade material externt tillgängligt via Internet och fler är på gång. En teknisk lösning som inte inbegriper Internet skulle medföra att de blir tvungna att finnas på två ställen.
Möjliga tjänster
En lösning baserad enbart på cd-teknik kan inte innehålla vare sig asynkrona eller synkrona tjänster. Eftersom det inte finns någon anslutning till andra användare är det omöjligt att kommunicera. En stor del av de tjänster som bör finnas i ett kulturnät, t.ex. e-post, nyhetsgrupper, distributionslistor, konferenssystem och grupparbete i realtid, faller då bort.
Även de interaktiva och distributiva tjänsterna blir problematiska med cd-teknik eftersom sådana tjänster ställer höga krav på lagringskapacitet. Det skulle dock vara möjligt att göra ett urval så att endast viss information läggs på skivan, t.ex. kan ett antal databaser väljas ut och distribueras tillsammans. Problemet blir att välja vilken information som skall ges plats på skivan. Det tar också lång tid att sammanställa, prägla och distribuera information på en cd-skiva. Om skivan enbart kommer ut ett antal gånger per år är det därför omöjligt att sprida aktuell information.
Överföringskapaciteten med cd-teknik är relativt hög
[11] vilket möjliggör krävande multimedietillämpningar. Med cd-teknik finns det goda förutsättningar att tillhandahålla sådan information som i dag tar alltför lång tid att distribuera via online-tjänster eller Internet.Online-tjänster och Internet kan användas för många former av kommunikation. Med Internet-teknik finns det väl fungerande tjänster för kommunikation mellan människor och kommunikation mellan människor och system
[12]. Problem till följd av låg överföringskapacitet uppstår när stora mängder ljud, bilder och/eller rörliga bilder skall distribueras. I dag är det ändå möjligt att hålla telefon- och videokonferenser med låg ljud- och bildkvalitet. Utvecklingen av såväl modem som komprimering av bilder och ljud går också fort och även anslutningarna mellan och inom nätverken förbättras kontinuerligt. Information som uppdateras kan snabbt göras tillgänglig för användaren vilket möjliggör spridning av aktuell information.I dag finns mjukvara för att ansluta sig till Internet till i princip alla typer av datorer. TCP/IP-protokollen
[13] är oberoende av nättyp, och kan därför användas för t.ex. lokala nät, fasta och uppringda förbindelser, etc. De är inte bundna till en speciell hårdvara vilket gör att olika typer av datorer kan kommunicera. Det finns redan färdiga lösningar för de flesta tjänster och dessutom går utvecklingen mycket fort. Den stora mängden användare, producenter och utvecklare leder sannolikt till allt mer användbara tjänster. Processen för att skapa standarder på Internet är kort, effektiv och flexibel. Följer man standarder skall det därför inte vara några problem att flytta sina tjänster till nya standarder.
Användning
Med cd-teknik måste producenten hela tiden försöka förutsäga vilken information användaren är intresserad av och hur den skall kunna användas. Exempelvis kan flera museer producera cd-skivor med delar av sina samlingar, men om användaren är intresserad av en viss konstnärs verk måste han/hon leta på alla cd-skivorna för att om möjligt få önskad information.
Med online-tjänster och kanske framförallt Internet kan användaren själv plocka fram den information som är intressant. Informationen kommer inte färdigförpackad utan användaren hämtar den själv i önskad form. Nya distributionsformer som Internet kan därför bryta traditionella gränser mellan producent och konsument och användning som inte förutses i vare sig producent- eller konsumentled kan komma till stånd.
De stora informationsresurser som finns tillgängliga i publika databaser har hittills inte utnyttjats av särskilt många användare. De tjänster som tillhandahålls är ofta alltför svårtillgängliga och specialiserade och är ofta också avgiftsbelagda. Tjänsterna går endast att nå om användaren först anmäler sitt intresse för att få ett användarnamn och lösenord. Online-branschen var också sen med att inse vikten av grafiska och standardiserade gränssnitt för att underlätta för användaren. Spridningen av standarder har dessutom hämmats av att det inte är självklart attraktivt för kommersiella online-tjänster att underlätta sökning hos konkurrenter
[14].En fördel med en Internet-lösning är att användarna enkelt kan komma åt även resten av det världsomspännande nätet genom kulturnätet. På så sätt skulle också användare som inte har för avsikt att utnyttja kulturnätet kunna nås. Användningen av cd-teknik eller online-tjänster är mer medveten. Användaren måste först skaffa en cd-skiva respektive ett abonnemang och sedan varje gång starta cd-skivan eller koppla upp sig mot online-tjänsten. Med Internet skapas många fler ingångar till kulturnätet vilket kan locka nya grupper av användare.
En av grundtankarna med www är att fritt kunna söka information genom att följa länkar
[15]. Lika viktig är möjligheten att själv kunna publicera material, delta i diskussioner och i skapande av elektronisk kultur. Med utvecklingen av www och integrering av e-post, nyhetsgrupper, etc.[16] i www får användaren ett lättanvänt grafiskt gränssnitt för olika tjänster.
Det görs 20-25 uttag vid DDB per år och sedan starten 1973 har materialet sammanlagt använts för 400-500 vetenskapliga arbeten samt i viss utsträckning även för undervisning på universitet. Den rena uttagskostnaden varierar, beroende på komplexitet och arbetsinsats, mellan några tusen och 40 000-50 000 kronor. Denna kostnad debiteras dock inte alltid beställaren.
I allmänhet är det forskare som beställer material från databasen. De flesta uttag görs av personal som arbetar vid enheten i Umeå även om det går att få online-anslutning som forskare. Delar av materialet är också tillgängligt via Forskningsarkivet vid Umeå universitet. DDB är ansluten till Umeå universitets lokala datakommunikationsnät vilket i sin tur är anslutet till SUNET.
Demografiska databasen har en presentation av sin verksamhet på www
[17]. Det har dock hittills varit en mer eller mindre preliminär presentation utan tillhandahållande av några egentliga tjänster. När DDB nyligen bestämde sig för att undersöka möjligheterna att publicera sitt digitaliserade material externt beslöts också att presentationen skulle uppdateras. DDB har kontinuerligt gått igenom sådant som kan vara lämpligt att publicera på www men arbetet har inte haft hög prioritet. Problemen med att tillgängliggöra material är av skiftande karaktär men samtliga rör sådana ställningstaganden som måste göras i processen från beslut till färdigt system. Arbetet att tillhandahålla data till beställande forskare måste prioriteras främst, påpekar Sören Edvinsson och Roger Mähler, forskare respektive systemerare vid DDB.Målet är inte bara att göra materialet tillgängligt via Internet utan också via www. Fördelarna med ett grafiskt gränssnitt som är lätt att använda skall utnyttjas. Det gäller att välja bland de tekniska lösningar som finns för att flytta eller ersätta existerande verktyg. Verktygen för att utvinna, analysera och presentera information har utvecklats vid databasen och kunskaper om materialet finns internt, vilket bör underlätta utvecklingsprocessen av verktyg för www.
En olöst fråga är hur mycket av det digitala materialet som skall göras tillgängligt för externa användare; t.ex. om det skall finnas en gräns för hur aktuella data som skall få vara med.
Det gäller inte bara att välja ut vilket material som skall publiceras utan också avgöra hur mycket som skall göras tillgängligt, hur det skall göras tillgängligt och för vem det skall visas. Det kan t.ex. vara bra att skapa speciella verktyg för vissa kunder så att de kan söka material själva. Olika kundgrupper med olika krav och kanske framför allt olika kunskaper behöver olika slags verktyg. Databasens tanke är att i en första fas göra en begränsad mängd material tillgängligt för allmänheten för att i en senare fas tillgängliggöra fler delar, då eventuellt i kombination med någon form av abonnemang och lösenordshantering. Hur mycket av databasens material som blir tillgängligt och vad som kan göras med materialet beror i så fall på vilket slags abonnemang användaren har.
Ett annat problem som DDB befarar är att det är lätt att skapa förväntningar som inte kan tillgodoses. Det finns för närvarande inga planer på att göra databasens individmaterial rikstäckande eftersom det skulle kräva alltför omfattande resurser. Däremot kommer ytterligare ett för forskningen intressant område att digitaliseras, nämligen Norrköpingsområdet. Det gäller också att kunna tillgodose den förmodade ökade efterfrågan om materialet blir externt tillgängligt. Vid DDB diskuteras de möjliga följderna när materialet släpps till en bredare användargrupp. Om t.ex. alla skolor kan koppla upp sig och använda systemet resulterar det sannolikt i både fler och annorlunda förfrågningar än i dag.
Stor vikt kommer att läggas vid att inte utsätta den existerande produktionsdatabasen för någon säkerhetsrisk. Att det utvalda materialet för externa besökare finns på en speciell server och en fristående dagabas innebär att produktionsdatabasen inte hotas. Det skall inte vara möjligt att hämta information för att sälja vidare, förvanska eller på annat sätt utnyttja.
DDB avser att fortsätta sin satsning på www och att utveckla fler och bättre verktyg. Det skulle t.ex. i framtiden kunna vara möjligt att skapa system för extern inregistrering för kommuner som själva vill sköta digitaliseringen av kyrkböcker och befolkningsstatistik. Registreringen skulle då kunna utföras i enhetlig miljö oberoende av var den sker, eftersom webbläsare och anslutningsmöjligheter till Internet finns för de flesta slags persondatorer.
Demografiska databasens material kan redan i dag göras tillgängligt för allmänhet, skolor och forskning. Frågor som hänger samman med att materialet är komplext samt en osäkerhet om följderna av publicering har medfört en försiktig hållning vad gäller att vidga användargruppen. Hittills har även de rent praktiska förutsättningarna begränsat dessa möjligheter. DDB:s material är emellertid ett bra exempel på sådant som är viktigt att tillgängliggöra för allmänheten. Kulturnätet kan fungera som en plattform för att underlätta användningen och för att göra materialet känt. Demografiska databasen har också stora förhoppningar om att satsningen på www skall göra materialet mer tillgängligt för såväl universiteten som för andra utbildningsanstalter.
Material som omfattar allt från vetenskapliga databaser till information om öppethållning kan beställas via e-post eller via interaktiv användning. Av de ca 30 databaser som finns på riksmuseet är i dag ungefär en tredjedel publikt tillgängliga och antalet ökar kontinuerligt. Undantaget känsliga data, t.ex. uppgifter om skyddade arters boplatser, är databaserna fritt tillgängliga för allmänheten. De olika enheterna på museet får själva styra i vilken takt de skall publicera sitt material på www. Det medför att enheter som har stor nytta av att tillgängligöra sitt material kan göra det oberoende av de andra.
Riksmuseet har med sin relativt långa erfarenhet av publicering på www stött på problem som kan vara bra för andra kulturinstitutioner att vara medvetna om. Problemen har framför allt att göra med webbens inbyggda struktur för att lätt kunna såväl sprida som hämta information. En av anledningarna till att www har slagit igenom är sannolikt dess uppbyggnad för att det skall vara lätt att komma igång. Nya webbsidor skapas enkelt för hand med den begränsade formatering som HTML tillåter eller genom att konvertera existerande dokument. Men just strukturen är också en källa till problem eftersom den kräver en fortsättning. Webbplatsen måste utvecklas - nya tjänster tillhandahållas, informationen uppdateras kontinuerligt, etc. - för att användarna skall finna den intressant och komma tillbaka. Dessutom kan publicering på www locka nya användare med nya önskemål på tjänster. Ökad efterfrågan kan vara svår att tillgodose utan ökade resurser.
Det kanske största problemet med www som distributionsform är att en liten samling webbsidor är lätt att hålla uppdaterad och i ordning, men att antalet sidor brukar växa snabbt. För att skapa en väl fungerande webbplats som tillåts växa krävs erfarenhet och mycket ny kunskap. Det finns inga hjälpmedel inbyggda i systemet för att hålla ordning på webbplatsen. Alla länkar mellan dokument görs för hand och måste uppdateras när dokument flyttas eller tas bort. Mycket arbete krävs alltså för att hålla en webbplats uppdaterad och utan felaktiga länkar. Dessutom är många vana vid att skapa dokument med de rika möjligheter till formatering och layout som ordbehandlare tillåter. De jämförelsevis begränsade möjligheterna till formatering med HTML innebär bl.a. att det är svårt att producera dokument som motsvarar förväntningarna på utseende. Det kan också finnas standarder för hur dokumenten skall se ut och innehålla som är svåra att följa med HTML.
Produktion av webbsidor skiljer sig även på andra sätt från produktion av t.ex. pappersdokument och det finns ett antal detaljer som producenten bör känna till för att kunna undvika problem. För att inte utestänga vissa grupper av användare bör dokumenten bl.a. kunna visas med olika konfigurationer och med webbläsare av olika slag. Det är t.ex. möjligt att avbryta överföringen av bilder eller att konfigurera webbläsarna för att inte visa bilder, varför dokumenten bör avpassas för det och förses med en beskrivande text som alternativ.
Ytterligare problem uppstår till följd av webbens snabba utveckling. Standarder för formatering och möjliga funktioner med HTML ändras kontinuerligt. Det gäller att ta hänsyn till låga överföringskapaciteter och gamla webbläsare som inte klarar av nya standarder för formatering
Enligt Cary Karp måste riksmuseet göra kännbara omprioriteringar om dess framstående plats på Internet skall kunna behållas. Sådana planeringsdiskussioner har redan kommit igång. Alla aspekter av museiverksamheten påverkas av den snabba utvecklingen. Den manuella expeditionen av förfrågningar kan undan för undan ersättas av ett självbetjäningssystem där såväl forskare som allmänhet själva kan söka på Internet efter material som förut kunde kräva en längre och kostsam betjäning. Med en ständigt växande uppgiftsmängd, utan möjlighet till motsvarande ökning av resurserna, måste digitaliseringsarbetet spridas över hela verksamheten. Forskarnas arbetsuppgifter har därför nödtvunget börjat omfatta egen produktion av digitala dokument.
Cary Karp är dock noga med att påpeka att informationstekniken breddar museets möjligheter till effektiv kommunikation, såväl inom verksamheten som vid externa kontakter. En koppling mellan museets lokala datornät och Internet möjliggör dels för museitjänstemännen att använda tjänster på Internet och dels för allmänhet, forskare, skolor, etc. att ta del av museets informationsresurser.
2. Se bilaga 2.1.3. [Tillbaka]
3. Se bilaga 2.2.1. [Tillbaka]
4. Se bilaga 2.1.3. [Tillbaka]
5. Se bilaga 2.1.3. [Tillbaka]
6. Se bilaga 2.1.3. [Tillbaka]
7. Se Klasén L. och Olofsson A., Den svenska marknaden för online, audiotex och cd-rom, 1995 [Tillbaka]
8. Se även bilaga 2.1.5. [Tillbaka]
9. Se vidare bilaga 2.3.1. [Tillbaka]
10. Se vidare bilaga 2.1.5. [Tillbaka]
11. Se bilaga 2.2.1. [Tillbaka]
12. Se bilaga 2.1.3. [Tillbaka]
13. Se bilaga 2.1.1. [Tillbaka]
14. Se Klasén L. och Olofsson A., Den svenska marknaden för online, audiotex och cd-rom, 1995 [Tillbaka]
15. Se bilaga 2.1.3. [Tillbaka]
16. Se bilaga 2.1.3. [Tillbaka]
17. Adressen är http://www.ddb.umu.se [Tillbaka]
18. Adressen är http://www.nrm.se [Tillbaka]
19. Se vidare bilaga 2.1.3. [Tillbaka]
| Slutbetänkandet: Till statsrådet | Ordförklaringar | Sammanfattning Kap. 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | Litteratur Bil. 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 Utförlig innehållsförteckning | |