IT i kulturens tjänst

Till statsrådet

Ordförklaringar

Sammanfattning

1 Inledning

1.1 Uppdraget

1.2 Utredarens tolkning av uppdraget

1.3 Hur utredningen har arbetat

 1.3.1 Enkät
 1.3.2 Workshops
 1.3.3 Intervjuer och möten
 1.3.4 Konferenser och seminarier
 1.3.5 Nordiskt seminarium
 1.3.6 Studieresor
 1.3.7 Rundabordssamtal
 1.3.8 Hemsida
 1.3.9 Diskussionslista
1.3.10 Prototyp
1.3.11 Inspirerande exempel

1.4 Betänkandets uppläggning

2 Kartläggning av IT-användningen i kultursverige

2.1 Metod

2.2 Vad är digitaliserat i dag?

 2.2.1 Arkiv
 2.2.2 Bibliotek
 2.2.3 Museer
 2.2.4 Musik, teater och medier
 2.2.5 Myndigheter och stiftelser
 2.2.6 Intresseorganisationer och ideella föreningar
 2.2.7 Övriga

2.3 Önskvärd digitalisering

 2.3.1 Arkiv
 2.3.2 Bibliotek
 2.3.3 Museer
 2.3.4 Musik, teater och medier
 2.3.5 Myndigheter och stiftelser
 2.3.6 Intresseorganisationer och ideella föreningar
 2.3.7 Övriga

2.4 Konklusion

3 Andra uppdrag och studier om IT

3.1 Andra uppdrag som rör IT

 3.1.1 IT-utredningen
 3.1.2 IT-kommissionen
 3.1.3 SESAM-projektet
 3.1.4 Ungdomens IT-råd
 3.1.5 Toppledarforum
 3.1.6 Mediekommittén
 3.1.7 Datalagskommittén
 3.1.8 Internet-utredningen
 3.1.9 Grunddatabasutredningen
3.1.10 Distansutbildningskommittén
3.1.11 Översyn av pliktexemplarslagen
3.1.12 Elektroniska pengar

3.2 Propositioner som rör IT

 3.2.1 IT-propositionen
 3.2.2 Kulturpropositionen
 3.2.3 Forskningspropositionen

3.3 Informationsnätverk

 3.3.1 Det offentliga Sverige på Internet
 3.3.2 Svenska miljönätet
 3.3.3 Forskningsinformationssystem
 3.3.4 LIBRIS

3.4 Andra studier av IT-användning

 3.4.1 Datorvanor
 3.4.2 Skolans datorer 1995
 3.4.3 IT-användning i Sverige 1995
 3.4.4 Data om informationstekniken i Sverige 1996
 3.4.5 Internet-användning

4 Internationella erfarenheter

4.1 Europeiska unionen och andra internationella organ

 4.1.1 Program och projekt för EU:s kulturarv
 4.1.2 Digitalisering av kulturarvet inom EU
 4.1.3 Kulturprojekt inom EU
 4.1.4 Kulturprojekt inom andra internationella organ

4.2 Norden och andra europeiska länder

 4.2.1 Danmark
 4.2.2 Finland
 4.2.3 Island
 4.2.4 Norge
 4.2.5 Nordens självstyrande områden
 4.2.6 Storbritannien
 4.2.7 Frankrike

4.3 Utomeuropeiska länder

 4.3.1 Australien
 4.3.2 Japan
 4.3.3 Canada
 4.3.4 USA

4.4 Konklusion

5 Utgångspunkter

5.1 Definitioner

 5.1.1 Kultur
 5.1.2 Kulturinstitutioner och -producenter
 5.1.3 IT och multimedia

5.2 Användarnas olika förutsättningar

 5.2.1 Demografi
 5.2.2 Funktionshindrade
 5.2.3 Mångkulturella aspekter
 5.2.4 Det svenska språket
 5.2.5 Konklusion

5.3 Geografisk spridning

5.4 Tillgänglighet till digital information

 5.4.1 Tillgång till Internet
 5.4.2 Internet och andra digitala informationstjänster vid biblioteken
 5.4.3 Internet vid skolorna
 5.4.4 Internet vid medborgarkontor
 5.4.5 Konklusion

6 Informationsplattformar

6.1 Begrepp vid datoriserad registrering

 6.1.1 Kulturinstitutionernas datoriserade registrering

6.2 Arkivens datoriserade registrering

 6.2.1 Riktlinjer för registrering
 6.2.2 Nationella arkivdatabasen

6.3 Bibliotekens datoriserade registrering

 6.3.1 MARC-formatet
 6.3.2 Auktoritetsarbete
 6.3.3 LIBRIS och BURK
 6.3.4 Förmedlare av nya medier
 6.3.5 Centrala organ
 6.3.6 Webbsidor för eftervärlden
 6.3.7 Nationella databaslicenser

6.4 Museernas datoriserade registrering

 6.4.1 INSAM
 6.4.2 SAMOREG och SWETERM
 6.4.3 Flera registreringssystem
 6.4.4 Outline

6.5 ABM-samarbetet

 6.5.1 FRN-projektet
 6.5.2 Nationell brevskrivarkatalog
 6.5.3 ABM-gruppen

6.6 Auktoritetsutbyte

 6.6.1 Nationellt auktoritetsregister
 6.6.2 Utbytesformat och auktoritetskontroll

6.7 Konklusion

7 Tekniska förutsättningar för IT-användning

7.1 Internet som distributionsform

 7.1.1 Utveckling
 7.1.2 Struktur på Internet
 7.1.3 Konklusion

7.2 Användbarhet

 7.2.1 Sökmöjligheter och metainformation
 7.2.2 Interaktivitet
 7.2.3 Intelligenta agenter
 7.2.4 Konklusion

7.3 Tillgänglighet

 7.3.1 Internetanslutning via SUNET för bibliotek och museer
 7.3.2 Infrastruktur för datakommunikation
 7.3.3 Exempel på tillgänglighetsproblem
 7.3.4 Konklusion

8 Juridiska förutsättningar för IT-användning

8.1 Offentlighet och yttrandefrihet i nya medier

 8.1.1 Grundlagsskyddet
 8.1.2 Allmänna handlingars offentlighet
 8.1.3 Brottslighet på Internet

8.2 Datalagstiftning

 8.2.1 EU-direktiv om skydd för personuppgifter
 8.2.2 Elektroniska anslagstavlor

8.3 Upphovsrättsfrågor

 8.3.1 Vad upphovsrätten innebär
 8.3.2 Upphovsrättsligt skyddat material
 8.3.3 Upphovsrättsliga projekt
 8.3.4 Internationell upphovsrätt
 8.3.5 Vart kan man vända sig med upphovsrättsliga frågor?

8.4 Konklusion

9 Ekonomiska förutsättningar för IT-användning

9.1 Samhällsekonomiska aspekter på Kulturnät Sverige

 9.1.1 Samhällsekonomiskt lönsamt?
 9.1.2 En kollektiv vara
 9.1.3 Priset på en kollektiv vara

9.2 Finansiering av digitaliseringen

 9.2.1 Kostnader för den enskilda kulturproducenten
 9.2.2 Kostnader för den enskilda kulturanvändaren
 9.2.3 Kostnader för staten

9.3 Konklusion

10 Förslag till samlad IT-strategi

10.1 Kulturinstitutionernas olika förutsättningar

10.2 Förslag till samlad strategi för kulturinstitutionernas IT-användning

10.2.1 Kulturnät Sverige
10.2.2 Vikten av digitalisering
10.2.3 Stimulans till samverkan och IT-användning
10.2.4 Lokala IT-strategier

10.3 Konklusion

11 Förslag till ett Kulturnät Sverige

11.1 Kulturens värde

11.1.1 Olika tillgång till kultur
11.1.2 Syftet med Kulturnät Sverige

11.2 Vilka funktioner kulturnätet bör fylla

11.2.1 Kulturell kunskapsbas
11.2.2 Kulturell mötesplats
11.2.3 Evenemangskalender och marknadsplats
11.2.4 Konklusion

11.3 Vilket innehåll kulturnätet bör ha

11.3.1 Typer av innehåll
11.3.2 Deltagare

11.4 Hur informationen bör presenteras

11.4.1 Kulturnätets ingångssida
11.4.2 Kulturproducenternas sidor

11.5 Kulturnätets organisationsform

11.5.1 Möjliga lösningar
11.5.2 Förslag till organisation för Kulturnät Sverige

11.6 Tidsplan och kostnader

11.6.1 Fas 1
11.6.2 Fas 2
11.6.3 Fas 3

11.7 Kulturnätets arbetsformer

11.7.1 Redaktion
11.7.2 Styr- och referensgrupper
11.7.3 Webbhotell

11.8 Tillsyn, kvalitetssäkring och utvärdering

11.8.1 Regler
11.8.2 Tillsyn och säkerhetsaspekter
11.8.3 Kvalitetssäkring
11.8.4 Utvärdering

11.9 Kulturnätets webbplats

11.10 Modellprojekt med inspirerande exempel

12 Konklusion

12.1 Inledning

12.2 Kartläggning av IT-användningen i kultursverige

12.3 Andra uppdrag och studier om IT

12.4 Internationella erfarenheter

12.5 Utgångspunkter

12.5.1 Utbildning
12.5.2 Funktionshindrade
12.5.3 Mångkulturella aspekter
12.5.4 Geografiska aspekter
12.5.5 Tillgång till digital information
12.5.6 Uppgradering av SUNET

12.6 Informationsplattformar

12.7 Tekniska förutsättningar

12.7.1 Internet som distributionsform
12.7.2 Användbarhet
12.7.3 Tillgänglighet

12.8 Juridiska förutsättningar

12.9 Ekonomiska förutsättningar

12.10 Förslag till samlad IT-strategi

12.11 Förslag till ett Kulturnät Sverige

12.12 Framtiden

Litteraturförteckning

Bilagor

1 Utredningens direktiv 1995:129

2 Bakgrund till teknikval för Kulturnät Sverige

2.1 Internet

2.1.1 Översikt
2.1.2 Bakgrunden till Internets succé
2.1.3 Internets tjänster
2.1.4 Olika slags anslutningar
2.1.5 Internet för dem med långsam anslutning

2.2 Alternativa distributionsformer

2.2.1 Cd-teknik
2.2.2 Online-tjänster

2.3 Jämförelse mellan olika distributionsformer

2.3.1 Olika slags tjänster
2.3.2 Jämförelse

2.4 Hur göra digitalt material externt tillgängligt?

2.4.1 Demografiska databasen
2.4.2 Naturhistoriska riksmuseet

3 IT-strategier

3.1 IT-strategier vid kulturinstitutioner

3.1.1 Arkiv
3.1.2 Bibliotek
3.1.3 Museer
3.1.4 Musik-, teater- och dansinstitutioner

3.2 IT-strategier inom offentlig förvaltning

3.2.1 Myndigheter
3.2.2 Kommuner
3.2.3 Universitet och högskolor

3.3 IT-strategier inom näringslivet

3.3.1 Inledning
3.3.2 Nya verksamhetsformer
3.3.3 Möjlighet till decentralisering
3.3.4 IT i affärsverksamheten
3.3.5 Ledningens ansvar

4 Möjliga organisationsformer

4.1 Myndighet

4.1.1 Bildande
4.1.2 Beslutsfattande och behörighet att företräda myndigheten utåt
4.1.3 Offentlighet

4.2 Aktiebolag

4.2.1 Bildande
4.2.2 Beslutsfattande
4.2.3 Behörighet att företräda aktiebolaget utåt
4.2.4 Offentlighet

4.3 Ideell förening

4.3.1 Bildande
4.3.2 Beslutsfattande
4.3.3 Behörighet att företräda föreningen utåt
4.3.4 Offentlighet

4.4 Stiftelse

4.4.1 Bildande
4.4.2 Beslutsfattande
4.4.3 Behörighet att företräda stiftelsen utåt
4.4.4 Offentlighet

4.5 Inom befintlig verksamhet

4.5.1 Inom en akademi
4.5.2 Inom en myndighet
4.5.3 I kommittéform

4.6 Verksamhetsformer

4.6.1 Betänkandet Former för statlig verksamhet
4.6.2 Propositionen Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd m.m.
4.6.3 Lagutskottets betänkande Former för verksamhet som är beroende av statligt stöd m.m.

 5 Modellprojekt

5.1 Energi- och livsstilslabbet i Trollhättan

5.2 Kyrkböckernas hemligheter

5.3 Norrtälje Konsthall

5.4 Graffiti i Botkyrka

5.5 Stockholmsoperan för utsocknes

5.6 Birka - vikingastaden som försvann

5.7 Köket - hemmets viktigaste plats i tre dimensioner

 6 Förteckning över Kulturnät Sveriges möten, deltagande i konferenser etc.

 7 Kulturens skyltfönster på Internet

 8 Program, workshop 1

 9 Program, workshop 2

10 Program, workshop 3

11 Program, workshop 4

12 Program, workshop 5

13 Program för det nordiska kulturnätsseminariet