|
|
Digitaliseringsorgan för Kultursverige föreslås |
|
För att öka tillgången till det svenska kulturarvet
och samtidigt minska arbetslösheten undersöker Kulturdepartementet
möjligheten att inrätta en digitaliseringsverksamhet för
den nationella kulturarvssektorn. Tanken är att orter som drabbas
av nedläggning ska kunna få ersättningsjobb i form av inskrivning
och skanning av material från arkiv och museer.
En konsult har under hösten 1997, på Kulturdepartementets uppdrag och i samråd med Söderhamnskommittén, tagit fram ett förslag till hur en digitaliseringsverksamhet kan skapas för att tillgängliggöra det svenska kulturarvet. Verksamheten skulle kunna vara en del i det åtgärdspaket som håller på att utarbetas för att skapa nya jobb i Söderhamn, där Hälsinge flygflottilj (F 15) läggs ned. - Men jag har blivit nedringd av kommuner och länsstyrelser som är intresserade av den här verksamheten, säger konsulten Leif Magnusson, som nyligen lämnade rapporten Digital Kultur i Söderhamn till Kulturdepartementet. I rapporten föreslås att en ny kulturarvsinstitution, förslagsvis kallad Digital Kultur, etableras för att med informationsteknikens hjälp fungera som utecklings- och serviceorgan för hela kulturarvssektorn. Förutom digitalisering föreslås Digital Kultur få drifts- och underhållsansvar för en successivt uppbyggd nationell kulturdatabas och även ge råd till kulturinstitutioner i frågor kring digitalisering. Tanken är att det digitaliserade materialet ska kunna nås via Internet, t.ex. via Kulturnät Sverige, SUNET och Skoldatanätet. - Det är viktigt att institutionerna tänker på att bearbeta och presentera materialet pedagogiskt så att det verkligen kommer till användning, säger Kristian Berg, chef för Kulturdepartementets kulturarvsenhet, som ser positivt på förslagen i rapporten. - Här ges möjlighet att förmedla goda berättelser med hjälp av ny teknik. Behovet av att bevara och tillgängliggöra material genom digitalisering är stort i Kultursverige. I rapporten redovisas en översiktlig inventering av enbart de "prioriterade" behoven vid ett 60-tal av kulturarvsinstitutionerna, och den visar att cirka 2000 årsverken per år behövs de närmaste tio åren. För att utnyttja resurserna på bästa sätt föreslås att ett särskilt digitaliseringsråd inrättas, som bl.a.skapar en nationell digitaliseringsplan. Digital Kultur föreslås ha en tyngdpunkt i digitalisering av stillbilder/foton och när det gäller skanning föreslås förutom bilder en koncentration på arkivmaterial, ritningar och kartor. På sikt bör verksamheten avgiftsfinansieras men de första tre åren föreslås staten stå för kostnaderna, med produktionspersonalen huvudsakligen finansierad av arbetsmarknadsmedel. Digital Kultur föreslås under de tre första årens verksamhet organiseras som en självständig enhet under Riksarkivet och ledas av en styrelse, utsedd i huvudsak av regeringen. Samtidigt betonas självständigheten, eftersom det är viktigt att alla kulturarvsinstitutioner ser Digital Kultur som en gemensam resurs och angelägenhet. Fotnot: Förslaget om Digital kultur har inte genomförts. I stället har en liknande verksamhet föreslagits i 1999 års statsbudget. Läs mer i artikeln Storsatsning på digitalisering av kulturarvet. |
Cissi Billgren
Till: Kulturnät Sverige · K-nytt