Hur såg det ut i Stockholmsstadsdelen Södermalm för hundra år sedan? Vilka bodde där? Vad jobbade de med? Hur tätt låg krogarna, barnhemmen och kyrkorna? Svaren finns i en databas som nu görs tillgänglig på cd-rom.

Kärnan i databasen är det s.k. Rotemansregistret där stadens tjänstemän - kallade rotemän - under åren 1878 - 1926 registrerade alla stockholmares adress, födelsedatum, skolgång, yrke och civilstånd men även uppgifter om eventuell kriminalitet, militärtjänst, fattigvård och dödsorsak. Sammanlagt finns över en halv miljon Söderbor i Rotemansregistret.

Det var olagligt att inte ha en fast adress vid den här tiden. Bostadslösa kunde dömas för lösdriveri och hamna i fängelse så folk var noggranna med att anmäla till rotemannen när de flyttade.

Förutom Rotemansregistret är flera andra register för t.ex. företag, affärer och andra verksamheter sökbara på den informationsspäckade skivan. Här finns också nästan 3000 bilder av fotografier, kartor, ritningar, arkivhandlingar och konstverk liksom 500 nyskrivna artiklar och en mängd faktarutor som förklarar och berättar om t.ex. stadsdelens utveckling, hur de fattiga hade det och hur spårvägar, ligapojkar, epidemier och industrialisering drog fram över Söder mellan 1870 och 1930.

Det är lätt att förlora sig i skivan även om man inte har någon anknytning till Söder men materialet är också tänkt att användas av släktforskare och i skolorna.
Skivan har tagits fram av Söderprojektet som är ett samarbete mellan Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Föreningen Stockholms Företagsminnen, Landstingsarkivet, Stadsarkivet och Stadsmuseet. Mycket av materialet har samlats in och bearbetats av människor i olika arbetsmarknadsåtgärder.
Dataregistreringen av Rotemansregistret började redan i slutet av 1970-talet och från början var syftet främst att vårda och spara registret för eftervärlden. Men efterhand växte idén fram om att också tillgängliggöra registret och hösten 1995 startade insamlingen av material till Söderskivan.
- Vi har skapat kunskap som inte funnits tidigare genom att lägga samman data som förvarats på olika ställen, säger Kajsa Larsson som är projektsekreterare.
Skivan testas sedan början av april av dagens Söderbor. I en lokal på Södermannagatan 9 är datorerna ständigt upptagna av nyfikna, ofta äldre personer.
- Många går direkt in i Rotemansregistret och släktforskar men det kommer också en hel del barnfamiljer hit, säger Kajsa Larsson.

Det är inte heller omöjligt att det blir en uppföljare, en ”Söder 2”-skiva i framtiden.
- Det finns redan en hel del personuppgifter från början och mitten av 1800-talet registrerade och Stadsarkivet har en enorm samling ritningar och kartor där man t.ex. kan följa byggnadsstilarnas utveckling, säger Johan Gidlöf.
- Alla är inriktade på att vi måste göra något nytt och inte vila på lagrarna, instämmer Kajsa Larsson.