Kulturnät Sverige - K-Nytt/nyhetsarkiv K-nytt

Arbetslösa lägger ut arkivdokument på Internet

© Fotograf: Mats Savolainen 		 

Tillstånd att skänka ut 8 000 liter brännvin, skottpengar mot uppvisande av rävöron och epidemier av barnförlamning...
En del ärenden i de gamla handskrivna protokollen känns ganska avlägsna medan andra frågor är aktuella än i dag.

Nu görs samtliga protokoll från socken- och kommunalstämmorna i Halland tillgängliga för allmänheten med datorernas hjälp. På samma sätt skapas databaser kring industri- och medicinalhistoria i Blekinge och Östergötland.
I Halland är målet att digitalisera och Internet-publicera dokument från kommunarkiven och på så sätt göra det lokala självbestämmandets utveckling tillgängligt för skolor, släktforskare och akademiker. Projektet startade i april förra året och nu jobbar ett hundratal personer vid sju arbetsenheter runt om i länet med att ordagrant skriva av protokoll.


"Flera deltagare har funnit extra glädje i att skriva om just den del av kommunen där de själva vuxit upp eller där de nu är bosatta, Andra har särskilt intresserat sig för vissa personers livsvillkor och gärningar så långt det går att följa dem i protokollen", skriver Mia Danelius, platschef i Kungsbacka, i tidningen LäsNyttigt.

Sockenstämmoprotokollen, som finns bevarade från mitten av 1700-talet, och kommunalstämmoprotokollen fram till 1918, då riksdagen beslutade om allmän rösträtt, skrivs av.

 
© Fotograf: Mats Savolainen
Protokollen registreras också med olika koder och görs sökbara genom att alla personer och platser och alla ärenden som tas upp i protokollen noteras. Dessutom skannas varje protokoll så att man får en bild av hur de ser ut. Målet är att den halländska databasen ska bli sökbar via Internet, förhoppningsvis redan i år.
Projektet, som initierats av Riksarkivet, kommer att drivas under tre år med hjälp av arbetsmarknadsmedel. Huvudmän är Riksarkivet, Länsarbetsnämnden Halland och Kommunförbundet Halland. Riksarkivet vill bygga upp sökbara databaser inom olika samhällsområden med hjälp av material ur offentliga arkiv och förhoppningsvis utvidgas den lokalhistoriska databasen i Halland så att alla Sveriges socken- och kommunalstämmor så småningom blir sökbara.
Samtidigt byggs en industrihistorisk databas upp i Blekinge, där industrialiseringen i Sverige från 1600-talet och fram till i dag ska kunna följas med hjälp av bl.a.data ur fabriksberättelserna. Fabriksberättelserna, som också skannas och läggs in i databasen, var rapporter som varje företag årligen lämnade till kommerskollegium med uppgifter om bl.a. de tillverkade produkterna, den utrustning som användes och antalet anställda. Med kyrkobokföringens hjälp kartläggs även entreprenörerna bakom företagen och registreras i databasen. Med start om något år ska basen bli sökbar via Internet..

Stämmoprotokollen digitaliseras i det fd kommunalhuset i Eldsberga. 		 
Stiftelsen ArkivCentrum i Kyrkhult samordnar projektet som startade i maj 1997 och som pågår minst t.o.m. 1999. EU:s strukturfonder och arbetsmarknadsmedel finansierar den industrihistoriska databasen och deltagande parter är Riksarkivet, Länsarbetsnämnden, kommunerna och länsstyrelsen i Blekinge.
I dag arbetar ett sjuttiotal personer i projektet men fullt utbyggt ska dubbelt så många sysselsättas.

I Norrköping har ett femtital personer börjat bygga upp en databas för svensk vård- och omsorgshistoria. Framåt sommaren ska cirka 200 vara sysselsatta med att skriva av årsberättelser från sjukhus, vårdinstitutioner och provinsialläkare. Målsättningen är att en del av dessa dokument, som finns bevarade sedan början av 1700-talet, ska vara sökbara på Internet före årets slut.
- När allting annat blir avståndsoberoende så gäller det att också kulturarvsinstitutionerna försöker göra så mycket som möjligt av sina samlingar tillgängliga via nätet, säger Bengt Erik Näsholm, chef för Arkion, den byrå vid Riksarkivet som arbetar med att göra arkivinformation tillgänglig genom digitalisering.
Projekten genomförs nästan alltid med hjälp av arbetsmarknadsmedel. I Norrköping är det företaget Ericssons nedskärningar som skapat förutsättningar för att göra den svenska vårdhistorien mer tillgänglig. Den medicinalhistoriska databasen byggs upp i Ericssons Telecoms lokaler, i samarbete med Arkion, Linköpings universitet och Länsarbetsnämnden Östergötland.
- Nu när arbetslösheten är så stor är det ett gyllene tillfälle att kunna utnyttja arbetslösas energi för att dataregistrera och katalogisera dokument. Utan arbetsmarknadsårgärder hade knappast de här projekten varit möjliga, säger Bengt Erik Näsholm.

Cissi Billgren

Till:   Kulturnät Sverige · K-nytt