Sök morfarsmors rötter på nätet

Snart blir det möjligt att via datorn söka efter gamla släktingar eller ta reda på vilka som bodde i din hemtrakt i slutet av förra seklet. Uppgifterna från folkräkningen 1890 om alla som bodde i Sverige då görs nu successivt tillgängliga på Internet. Västerbottens län är redan sökbart på nätet

Forskningsarkivet vid Umeå universitet har i dagarna gjort det möjligt att leta efter personer från Västerbotten via Internet. Här kan man söka på namn, födelseår, födelseort, församling, yrke, kön och civilstånd. Det går t.ex. lätt att ta reda på hur många som 1890 var frånskilda i Wännäs (en man och en kvinna - förmodligen det fd paret).
- Det finns en oerhört stor efterfrågan på det här materialet, säger Mats Danielsson, chef för Forskningsarkivet.
Uppgifterna kan fungera som nyckel till kyrkböckerna; ett sätt att hitta första tråden att sedan nysta vidare i för att hitta sina rötter.
- För släkt- och hembygdsforskare är det en pärla, men det är också intressant för akademiska forskare och för skolor, säger Mats Danielsson.
Elever kan t.ex. ta reda på hur det såg ut för hundra år sedan där deras skola ligger och vad folk i trakten sysslade med då.
Uppgifterna om alla de 4,8 miljoner människor som fanns i Sverige på nyårsafton 1890 skrivs av precis som det står i folkräkningen. Mer än 200 personer jobbar sedan fyra år med registreringen och deras löner betalas främst med arbetsmarknadsmedel. Ansvarig för projektet är Arkion, en enhet vid Riksarkivet, vars mål är att öka tillgängligheten till våra arkiv genom att digitalisera information som har betydelse för skola och forskning.
Än så länge är det bara uppgifterna från Västerbottens län som är helt och hållet inskrivna men under 1999 ska hela folkräkningen vara registrerad.
- Vi vill fortsätta att lägga ut material från andra delar av landet på nätet, men det finns ingen tidsplan ännu, säger Mats Danielsson som ser digitaliseringen av folkräkningen 1890 som en viktig kulturgärning.
En folkräkning är en officiell räkning av befolkningen. Sverige var först med att införa regelbundna folkräkningar med början 1741. Inledningsvis var det statistiska sammanställningar över befolkningen men från 1860 användes församlingarnas kyrkböcker för att göra listor över alla som var skrivna på en viss ort.
I dag sker i stället s.k. folk- och bostadsräkningar i Sverige och ansvaret för folkbokföringen flyttades 1991 från svenska kyrkan till skattemyndigheterna.