Kulturnät Sverige - K-Nytt/nyhetsarkiv K-nytt

Bilder för bildning


Martin Frobelius Ledermüller, 1776 		 

Tankens Bilder är en utställning om människans vilja att synliggöra och förklara världen i bilder.
Utställningen på Bildmuseet i Umeå visar kunskapsbilder från 1400-talet och framåt, både på museet och på Internet. Alla bilder som visas fanns i tryck redan då de var aktuella. Många är hämtade från gamla böcker ur de svenska bibliotekens samlingar.

Det är fascinerande att se hur vacker kunskapsbilden kan vara, ett konstverk som inte är beroende av sitt informativa innehåll för att stå sig som bild. Ett mycket tydligt exempel är Dürers bilder.
Utställningen skildrar kunskapens villkor ur flera perspektiv. Besökaren erbjuds inblick både i hur den kunskap som bilderna förmedlar vuxit fram och utvecklats, och i hur konsten att tillverka själva bilderna förändrats. Teknikerna har varit många och varierande, från de jämförelsevis enkla träsnitten och kopparsticken, till elektroniska och digitala bilder.

Kunskapsbilderna skildrar de mest skiftande ting. På utställningen, både i verkligheten och på Internet, visas t.ex. bilder ur en katalog över 415 kometer från syndafallet till 1664. Besökaren får se handkolorerade träsnitt som är illustrationer till skapelseberättelsen, hämtade ur en Världskrönika från 1400-talet.
Dessutom visas bilder av människokroppen och riktigt otäcka kirurgiska ingrepp. Den tekniska utvecklingen visas med illustrationer av uppfinningar och byggnader. 		 
Robert Fludd, 1629
Under rubriken "Tecken för tankar" visas bilder som syftar till att beskriva människans tankar och själsliv. I en serie kopparstick illustrerar den engelske 1600-talsläkaren Robert Fludd hur all sann kunskapsinlärning är beroende av kontakten med det gudomliga.
Genom hela utställningen kan man spåra en strävan hos konstnärerna efter att förena text och bild, för att på det sättet göra bilderna mer informativa.
- Träsnitt och blysatt text trycks tillsammans, vilket gör det möjligt att ha text och bild på samma sida. Men även då man arbetat med kopparstick, där texten måste ristas in i plåten på ett arbetsamt och tidsödande sätt, har man gjort det. Redan tidigt förstod man vilket pedagogiskt värde kombinationen av text och bild har, säger Göran Carlsson, före detta chef för Bildmuseet. Han är den som tillsammans med projektledaren Per-Uno Ågren arbetat med att hitta materialet till utställningen.
Utställningens tyngdpunkt ligger på historiska kunskapsbilder, men på Internet och på datorerna vid utställningen presenteras även en del moderna bilder. I en serie bilder av Mars berövas vi t.ex. föreställningen om en vacker röd planet. Mars är i själva verket brunaktig och mycket mindre kuperad än de gängse bilderna visar.

Augustus Iohannes Roesel von Rosenhof, 1758 		  Här visar utställningen tydligt att vi ska akta oss för att tro att dagens avancerade vetenskap och bildframställning ger sannare bilder än gårdagens.
- Nu när vi utan vidare kan sammanfoga text och bild hur vi vill, måste vi förstå vilket verktyg vi har och bruka det med samma förstånd och omsorg som de gamla teknikerna brukades. Annars blir det bara teknikuppvisning, säger Göran Carlsson.

Utställningen är en samproduktion mellan BildMuseet/Umeå Universitet och Riksutställningar. Utställningen finns kvar i Umeå t.o.m. den 15 mars och visas därefter i Stockholm, Lund, Uppsala, Göteborg och Linköping.

Petra Andersson

Till:   Kulturnät Sverige · K-nytt